Som en romersk kejsarinna ligger Korvas i soffan och äter honungsmelon. Försöker äta honungsmelon ska jag säga, bitarna glider hela tiden av skeden så att hon till slut måste sätta sig upp i alla fall. Då försvinner det kejserliga skimret och hon ser mest ut som ett varmt barn med trötta glansiga ögon.

Vi har just vaknat upp från en skön sömn, som började med att vi låg och tittade varandra i ögonen och klappade varandra i ansiktet. Efter en underbar evighet övergick klappandet i mustaschdragning och pippiflätstillverkning och sedan i den djupaste sömn.

Korvas har feber idag och är hemma.