Jag hade en föreställning om att jag skulle vara pigg och på banan vid det här laget. För min inre syn såg jag hur jag skrev långa vackra inlägg med sådan inlevelse att mina läsare skulle börja gråta i floder. Att jag liksom på det sättet kunde kompensera för mina senaste dagars korta och aningen själlösa inlägg. Men jag hade fel, jag är inte alls pigg och på banan vid det här laget. Sanningen är att jag är tröttare än på mycket länge.

Igår var det sen fest med Lisa. Först mat och dryck på Pelikan och när lamporna tändes i taket där åkte vi hem för att börja arbeta oss igenom den ölback som Lisa fick i present av sin syster. Vi lyckades inte helt och hållet, trots att vi hade förstärkning, men vi lyckades tillräckligt bra för att våra försök ska kännas idag.

Lisas syster är på besök med sin sjuåriga dotter och de ska bo hos oss i tre veckor. När Lisa stod i hallen imorse (aningen blek om nosen) och berättade för sin systerdotter att hon skulle gå till jobbet svarade den senare förvånat:

”Jaha, du är vuxen!?”