Varför då?
avJag längtar tills vi ser Ronja Rövardotter tillsammans, Korvas och jag. Hon kommer nog att känna igen rumpnissarna när de gör entré, därför att jag har liknat henne vid dem så många gånger nu. När Korvas går på som en galning med sina ”varför då”, kan det hända att jag härmar henne och säger ”vaffaff vaffaff vafför gör du på detta viset”. Det tycker hon är kul.
Ibland härmar jag henne lite mer ingående, och låter henne känna på hur svårt det kan vara att följa med en varför-spiral ner i djupet. Det tycker hon också är roligt, även om hon har mycket kvar att lära och snabbt ramlar i de fallgropar som jag själv gör allt som står i min makt för att ta mig förbi, varför trådarna sällan blir särskilt långa. Såhär kan en frågestund vid en gemensam diskning se ut, när det är jag som frågar:
”Varför måste man diska?”
”För att det ska bli rent.”
”Varför måste disken vara ren?”
”För att den måste det.”