Avslutningsfanfaren
avIdag var det sista gången på babysimmet, det kändes lite sorgligt. Det finns fler fortsättningskurser, men när de drar igång har Korvas börjat på dagis, så vi måste fundera lite på hur man ska få ihop det. Men även om det blir en fortsättning så kändes det här som slutet på en era. Korvasson var så otroligt liten när vi började och jag, tillsammans med en till, var de enda papporna som var där. Nu har Korvas blivit mycket mer en person och papporna är numera fler till antalet än mammorna.
Det var kallt i vattnet idag och Korvas började småskaka lite, redan efter fem minuter. Bortsett från att flyta omkring med flytkuddar, som hon har blivit en mästare på, ville hon inte riktigt delta, utan satt klistrad som ett frimärke mot kroppen på mig hela tiden. Synd på övningarna kan man tycka, men jag kunde inte låta bli att njuta över att få vara så nära min dotter. Simövningar i all ära, men det är nakentiden som är det viktigaste.
Sedan avslutades passet med prisutdelning och små medaljer hängdes runt barnens halsar. Jag anser nog att det är slöseri med metall, för de bebisar som inte blir rädda för medaljen, är fullkomligt likgiltiga till den. Men det är i alla fall ett bevis på att man inte har kuggat på kursen. Nu tror jag lyckligtvis inte att någon bebis någonsin har misslyckats med att bli godkänd som babysimmare, men det beror enbart på att Jan Björklund inte är babysimsinstruktör.
Och så hände det som de sagt i princip aldrig händer, Korvas bajsade i vattnet. Jag märkte det inte först, de täta badbyxorna gjorde sitt jobb. Men eftersom det var så kallt i vattnet, ville jag värma Korvas snabbt, i de duschar som finns i direkt anslutning till bassängen och när jag med ett ryck slet av hennes badbyxor, stänkte jag ner hela hytten med skit. Båset har två duschar, men lyckligtvis var Korvas och jag ensamma i den just då, men jag visste att det bara var en tidsfråga innan någon skulle komma. Det var bajs både på väggar och golv och i halvpanik, med en känsla av att jag hade gjort något jättedumt, började jag torka väggarna med Korvassons badbyxor. Jag hade fått bort det värsta från väggen när vi fick sällskap, men det stank i duschen och jag försökte så diskret som möjligt skopa ner bajset som låg på golvet ner i golvbrunnen, med foten.
Och jag är rätt stolt över hur snabbt jag redde upp Korvassons kladdiga avslutningsfanfar.