Nu är jag alldeles mör i kroppen efter att ha hjälpt en kompis att flytta. Hon blir min granne nu, bara två minuter bort. Det känns väldigt kul att ha en vän som bor så nära och så har hon en son i Korvassons ålder. På förmiddagen hade Lisa Korvas, men sen skulle hon jobba så då fick Korvas vara med på flytten. Hon satt i den nya lägenheten tillsammans med sin nya kompis, medan jag bar saker. Det gick finfint, förutom de tillfällen då hon råkade få syn på mig, då blev hon plötsligt förtvivlad.

Sen hade vi en riktigt fin stund innan kvällsmålet, då hon var lugn och satt bredvid mig i soffan och gjorde en noggrann undersökning av min navel och sög på mitt skärp. Sedan var det pyjamas och tandborstning. Det är inte helt lätt att borsta hennes tänder, även om de är få. Antingen suger hon bara på tandborsten eller så kniper hon ihop munnen hårt. Men efter det var det sagostund och det gillar hon. Vi införde nättläsningen för några veckor sedan i samband med att hon blev väldigt ledsen när man skulle lägga henne. Hon tycker mycket om en bok som heter ”Nej sa Petter”. Det är bilder på djur och så ställs en fråga om vilket djur det är och då säger Petter nej, för det är alltid fel. ”Är det här en katt? NEJ sa Petter, det är en tiger. Grrr Grrr säger tigern” och så vidare. När man gör ljuden tittar hon ofta upp, som för att försäkra sig om att det är jag som gör ljuden och inte figuren på bilden. Och sen får hon bläddra och det är kanske det mest roliga med hela sagostunden.

Nu tänker Korvas pappa gå och lägga sig och han kommer inte behöva Petters hjälp för att somna.