Korvasvikariens tisdagsrapport: Daniel har fortsatt arbeta med pappersplan, stenar och döda myror. Jag har fått rapporter om hur Daniel har jobbat hårt med att streta ut de döda myrorna han fångade in på landet så de ska bli bra på bild. Med tandpetare har Daniel försökt räta ut hopkrupna döda myror som luktar syra. Det är det man gör när man med reklam om det är någon som undrar.

I helgen var vi i skärgården och där har vi en så kallad tripptrappstol. Stolen är mindre funktionell för en Korvas om man inte har en bygel till den. Vi har köpt oss en bygel (som kostade odrägligt mycket – lika mycket som en stol med bygel på blocket), men vi glömde den givetvis hemma i stan. När vi satt och åt frukost så hände det som händer ibland. Daniel börjar prata i gåtor och man nästan ser hur det tänds en glödlampa ovanför hans huvud. Precis så där som det gör i tecknade filmer. Jag överdriver inte nu – utan hans ögon lyser upp och han tappar all kontakt med verkligheten runt omkring honom och det börjar lysa.

Jag kan bli frustrerad när han tappar tråden till sin omgiving, men oftast blir jag förälskad, om och om igen, när han tvångsmässigt måste genomföra sina tankegångar.

Den här gången löste han den erkända bygelproblematiken!

Inga björnbär på frukostbordet denna morgon. Eller ”morgon”. Bara dårar och möjligen lantbrukare (det låter jag vara osagt) kallar detta för morgon. Att ställa klockan på två timmar före Korvas går upp känns rent av idiotiskt.

Om femton minuter tutar det och jag blir plockad för att åka ut och ställa mig på en namnlös åker norr om stockholm, för att filma hur ett frö sätts i jorden, och jag fryser som en hund vid blotta tanken. Vilket jag även misstänker att fröet gör.

Nu har jag samlat på mig en sömn på sju och en halv timme de senaste två dygnen. Härligt!

Blev mycket road av det här inlägget Inget rosa till Korvas och mådde lite bra av att bli kallad hippie. Vet inte varför.

Får se hur mycket Korvas det blir idag. Saknar henne redan.

I morse hoppade jag upp ur sängen pigg som en mört, gjorde tvåhundra armhävningar, bad  min bebis om ursäkt och fixade frukost till min flickvän. Som tillägg till det kokta ägget och tallriken med mjölk och björnbär, serverades en knäckemacka med leverpastej och purjolök.

Möjligen är jag lite tröttare än jag försöker påskina, vilket helt och hållet beror på att jag är dum i huvudet som gick och la mig kl. 02.00. Särskilt som jag visste att det skulle vara väckning kl. 06.00.

Om jag får för mig att fortsätta det polska temat, kommer det som resultat av fredagens utsvävningar att bli betydligt mer surkål och mindre schnitzel den närmaste tiden.