Korvas har haft en kanondag idag. Lisa och jag var lite sega efter gårdagens påsktillställning, men Korvasson kände inte av någonting. Hon har snurrat och ätit kattmat och fyllt en liten låda med klossar som hon sedan vände upp och ner på för att fylla den igen. Och så följde hon, med stort intresse, mitt arbete med att montera en trappgrind på nedre plan. För hennes skull behövs den inte riktigt än, men igår blev det uppenbart att den kan göra nytta när det kommer andra små gäster på besök. Och även om det känns långt borta nu, så borde ju den dagen komma då Korvas faktiskt inser att även hon har ben.

Det i särklass största framsteget i dag var att hon lärde sig att dricka själv från sin mugg. Hon brukar försöka men har aldrig kommit så långt att hon har förstått att hon måste tippa muggen något för att det ska komma vatten. Men idag hände det. Hon drack säkert hundra gånger och förlorade allt intresse för maten. Så fort jag försökte närma hennes mun med en tugga tog hon upp koppen och drack lite mer. Ibland ställde hon den ifrån sig, men bara för att återigen få uppleva glädjen över att ta upp den och föra den till munnen.

Antingen var törsten till slut helt släckt, eller så lade sig nyhetens behag något och då fick jag tillfälle att proppa i henne maten. Sen kunde vi ägna oss åt att lipa lite åt varandra en stund.

Det börjar hon bli riktigt bra på.