När jag kom in för att plocka upp Korvasson ur sängen i morse, satt hon helt naken och väntade. Hon hade lirkat sig ur både pyjamas och blöja. Det kanske inte låter som någon stor sak, men eftersom hon i hela sitt liv har vaknat i samma utstyrsel som hon har somnat, kändes det som en historisk händelse. Kanske var det varmt eller så var det i brist på annan sysselsättning som hon slet av sig kläderna. Alla knappar på pyjamasen var uppknäppta. Hon älskar knappar och att knäppa upp dem och hon skulle älska att knäppa dem också, om hon bara kunde. Istället blir hon skitarg och sparkar med benen och skriker, när knappen inte vill snäppa till. Och så kommer hon hasande med plagget för att man ska knäppa det, så att hon kan knäppa upp det igen.

Fram till idag har hon låtit bli att knäppa upp de kläder hon har på sig, men nu är det alltså andra tider. Min andra tanke (den första var hur fin hon var där hon satt naken i sängen) var att det fanns en överhängande risk att sängen skulle vara full av både kiss och bajs. Men så var det inte, det var snustorrt överallt, utom i blöjan.

Vi har nyligen köpt en bok till Korvas som heter ”Naken om baken” och den har vi läst säkert femtio gånger för henne. Det är en fantastisk bok, med fina illustrationer, som förmedlar budskapet om att man alltid är naken under kläderna. Boken avslutas med: ”Under kläderna är baken alltid naken”. Kanske har Korvasson ändå tvivlat och kände sig tvungen att se efter själv. Jag hoppas att hon hinner komma till klarhet om bakens nakenhet ganska snart, för på lång sikt kommer det oundvikligen att leda till en kladdig säng. Men det skulle förvåna mig mycket om vi inte finner henne naken om baken även imorgon.

Sådana där saker reder man inte ut över en natt.