Jag har varit lite nere ett tag nu och hela tillvaron har känts ganska trist. Och orättvist kort och otrevlig mot Lisa har jag varit. Man ska inte underskatta sömnen har jag förstått, jag har sovit både lite och dåligt de senaste veckorna. Eftersom Korvasson är en exemplarisk bebis när det kommer till kvällsrutiner så har jag ingen annan att skylla på än mig själv, för att jag är trött. Men nu är det andra bullar, nu ska jag tvinga mig själv i säng i tid, i alla fall några dagar i veckan och jag förväntar mig ett rejält uppsving i humöret.

I morse, när jag gick upp med Korvas satte jag ifrån mig henne på golvet och var själv så trött att jag var tvungen att lägga mig på soffan en stund. Jag satt och nickade till hela tiden, men vaknade av att hon, pigg och glad, drog mig i håret och polisongerna om vartannat. Det finns en viss trygghet i att hon inte är så mobil än och finns kvar på samma plats som man lämnade henne på, när man vaknar till igen. Men hon kan hasa sig fram. Det går inte så fort men får hon bara lite tid på sig kan hon röra sig över ganska stora ytor. Idag hävde hon sig faktiskt upp för första gången mot ett bord och stod upp en liten stund. Med hennes spagettiben är det ett mindre mirakel.

För en stund sedan var vi hemma hos min syster, som hånade Kovasson för att hon var sent utvecklad. Jag såg hur hon räknade efter för sig själv: ”April, maj, juni, juli…” bara för att sedan skratta och titta på Korvas och säga: ”Snart tio månader, du är en riktigt sen bebis du!”. Men hon har andra kvalitéer Korvasson. Vem bryr sig om att krypa när man har huvudet fullt av andra funderingar?

När Lisa och jag satt vid matbordet idag och Korvas var på golvet, gjorde vi en stor upptäckt. Solen sken in genom fönstret och spred sitt ljus över vår lilla bebis och mitt på hennes haka bildades en mörk liten skugga. Vi såg det samtidigt, Lisa och jag, men jag var först med att utbrista: ”Kolla, hon har en stjärthaka!”. Det är än så länge svårt att se utan hjälp av skuggan, men det är inget snack om saken, min dotter har en stjärthaka och Lisa har ingen stjärthaka.

Men det har jag!