Jaha, tillbaka i vardagslivet. Idag var det babysim och Korvasson låg som vanligt och flöt, utan att röra en fena. De andra bebisarna går och står på land och sprattlar och sparkar i vattnet. Korvas sitter på land och flyter i vattnet. Nu är det väldigt mycket pappor i gruppen. Så många att det blir kö till duscharna. Och när alla duschar samtidigt så hoppar värmen än hit än dit. Ena stunden fryser man ner sin bebis för att skålla den i nästa. Men idag gick det för sig att sätta ner Korvas på golvet i duschen, det är inte varje gång. Och det underlättar själva tvagningen av sig själv betydligt.

För tillfället har vi två inneboenden hos oss och alla i hushållet, utom Fisen och Korvas, har fastnat i ett spel på nätet, där man tävlar mot andra i att bilda ord. Det är som en drog. Faktum är att jag hastar nu med bloggen bara för att kunna gå tillbaka och spela några omgångar till. Bara en gång till, tänker man och så har det plötsligt gått flera timmar.

En annan sak som fascinerade mig mycket idag var hur Fisen hann komma in genom ytterdörren, äta och förhandla om tiden för hemkomst (med negativt resultat för hennes del) och gå igen, på sju minuter! Och då hann hon diska sin tallrik också.

Otroligt imponerande.