Startsida / Inlägg

Allt färre brott går till rättegång

av Anders Johansson

Sarah Hajslund Hansen, chefsåklagare i Örebro, har reagerat över att polisen levererat in färre förundersökningar i år jämför med förra året.
Det gäller främst färdigutredda fall där polisen själva varit förundersökningsledare.
– Det kan handla om brott mot knivlagen, snatterier, grov olovlig körning, ringa narkotikabrott, enklare stölder, det vi kallar misshandel i offentlig miljö, exempelvis slagsmål i en krogkö, säger Sarah Hajslund Hansen.

Unknown

Det är den typen av ”mängdärenden”, vardagsbrott, som poliser säger att de tvingas prioritera bort i den nya organisationen.
Sarah Hajslund betonar att hon för närvarande inte har någon statistik över inflödet till åklagarkammaren i Örebro som stöder hennes uppfattning.
Men efter att flera ärenden där åklagare är förundersökningsledare nyligen ”lagts i balans” av polisen, alltså lagts på hög, har hon reagerat.
I förra veckan tog hon därför kontakt med polisen för att höra sig för om situationen för polisens utredare.
– Polisen säger att de har svårt att resurssätta alla de områden som de arbetar på, de har ju ett väldigt brett uppdrag, de ska givetvis bistå oss i utredningar men också mycket, mycket mer i samhället, säger Sarah Hajslund Hansen.
– I och med den nya organisationen har man stadfäst det genom att använda utryck som till exempel medborgarlöften, och att poliserna ska ut mycket mer på gatan. Och jag säger inget om det, det är bra att poliserna kommer ut på gatan också.
– Men det är klart att man måste resurssätta utredningsverksamheten parallellt  med utryckningsverksamheten.

Sarah Hajslund Hansen säger att hon är medveten om att polisen fått ytterligare uppgifter på grund av de stora flyktingströmmarna som kommit till Sverige och säkerhetsläget i landet i övrigt.
Åklagarna kommer nu försöka få fram siffror på om den minskade ärendeingången är verklig och inte bara en känsla.
Men i landet i stort är det klarlagt att färre brott går vidare till åtal och rättegång.
Det framgår av Domstolsverkets statistik.
Här framgår svart på vitt att att det skett en kraftig minskning av inkommande mål som gäller just vardagsbrotten.
Vid tingsrätterna var det ett fortsatt minskat inflöde av brottmål och då framförallt bötesmål. Dessa har minskat kraftigt, 61 procent, sedan måltypen infördes 2010” framgår det i myndighetens budgetunderlag för 2017-2019.

Domstolsverket förutspår dessutom att nedgången kommer att fortsätta.
Antalet brottmål bedöms fortsätta minska under prognosperioden om än i mindre utsträckning än de senaste åren. Detta ligger i linje med Polis och åklagarväsendets antaganden om fortsatt minskat utflöde av ärenden och brottsmisstankar med åtalsbeslut.”
Martin Holmgren, generaldirektör för Domstolsverket, förklarar orsaken till minskningen:
– Vi har sett en vikande trend av inkomna brottmål. Det beror i sin tur på att polisen levererar färre ärenden till åklagaren och åklagaren i sin tur till oss. En förklaring kan ju vara polisens omorganisation och att det påverkar utflödet från polisen, säger han till Dagens Eko.
Om färre antal brott kommer gå vidare till domstol – vad kommer det få för följd för samhället i stort?

Chefsåklagare Sara Hajslund Hansen anser att det finns en fara på sikt:

– Om det nu är så, att färre polisledda förundersökningar går vidare till åklagarmyndigheten och domstolarna, så kan givetvis allmänhetens förtroende för rättsväsendet påverkas negativt om det visar sig att brott inte utreds och därför inte heller lagförs.

Däremot ser hon inte – ännu – att dagens situation skulle vara en fara för rättssäkerheten.

– Jag för min del är än så länge av den uppfattningen att det inte föreligger någon generell påtaglig risk, eller fara för rättssäkerheten, och att allmänheten kan känna sig trygg i att rättsväsendet gör rätt prioriteringar och utreder de brott som ska och kan utredas.

– Här har åklagarmyndigheten också en viktig roll eftersom åklagare är förundersökningsledare i ärenden som inte är av enkel beskaffenhet och har ett ansvar för att utredningarna drivs framåt. Det ansvaret innebär att vi har kontinuerlig kontakt med polisen angående direktivgivning och också frågan om resurssättning vad gäller utredningspersonal hos polisen.

 

  • Tjänstgörande redaktörer: Fredrik Palmqvist och Matilda Andersson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB