Polisbristen i Sverige beskrivs som akut.
Till sommaren kan den bli rent katastrofal.
– Det innebär helt enkelt att risken finns att det inte kommer någon polis annat än till ärenden som bedöms som högprioriterade, säger Katharina von Sydow, ordförande i Polisförbundet region Väst.

Krisen inom Polisen fortsätter.
I fjol slutade fler poliser än någonsin tidigare.
589 av de 828 poliser som lämnade in sina legitimationer och tjänstevapen under år 2015 gjorde det av andra skäl än ålderspension.
Motsvarande siffra för fem år sedan var 106 – en ökning med 456 procent.
Och bristen på poliser är nu akut i landet enligt Polisförbundet.
– Vi har verkligen en akut och allvarlig polisbrist i Sverige i dag. Det vi nu ser är konsekvenserna av en dålig löneutveckling, en långvarig underbemanning, hög arbetsbelastning och en tuff arbetsmiljö, säger Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet.

Sedan Aftonbladet inledde sin granskning av Krisen inom Polisen har larm kommit från poliser runt om i hela landet att man helt enkelt inte hinner med att utreda alla brott.
Och i sommar ser det redan akuta läget ut att bli än värre.
– Det finns en stor oro inför sommaren. Det är så tight just nu att varenda polis räknas, säger Katharina von Sydow, ordförande för Polisförbundet i region Väst.
Polisbristen drabbar redan medborgarna enligt Aftonbladets granskning och kan, om resursbristen inför sommaren inte blir utredd, slå ännu hårdare.
– Det innebär till exempel att de akuta prio ett-ärendena kommer vi att lösa, men de andra som inte är så prioriterade, där finns risken att det inte kommer komma någon polis. Och i förlängningen kan det innebära att förtroendet för polisen kommer minska vilket är enormt allvarligt, säger von Sydow.
Många poliser som hört av sig till oss berättar att man förr, inför sommaren, hjälptes åt att lägga sina semestrar så att verksamheten fortfarande skulle fungera.
Men att man nu, när man känner hur ledningen avfärdar kritiken man har som missnöje, inte känner samma lojalitet.
Något Katharina von Sydow känner igen från region Väst.
– Vi har många unga poliser i yttre tjänst, och de har föräldraledigt att ta ut. Om man inte har haft julisemester på flera år, och inte känner att man inte får något tillbaka från arbetsgivaren, kanske man känner att man inte är så villig att offra sig heller.
– Det är viktigt att se över arbetsvillkoren för svensk polis.

I region Väst har man utlyst bemanningsfrågan som en särskild händelse, något som aldrig förut hänt.
En särskild händelse går polisen vanligtvis in i när händelser är så omfattande och allvarliga att de måste prioritera om sina resurser och myndigheten ställer om till ett krisläge.
Just nu handlar den särskilda händelsen om att man måste strukturera om bemanningen, sätta folk på rätt tjänster och att nyrekrytera.
– I samband med det har man även kunnat konstatera att det inte finns poliser att rekrytera i den omfattning som det skulle behövas. Därför ska man ta in mer civil personal istället, säger Katharina von Sydow.
– Det beror bland annat på de tidiga pensionsavgångar och att det är allt fler som slutar. Det slutar fler poliser än vi får tillskott så därmed blir det färre poliser.

Även i region Nord har polisen gått in i en särskild händelse. Där på grund av att länskommunikationscentralerna ska bli till en enda regionledningscentral.
– Vi i Nord önskar att nyläge två inte borde vara aktuellt förrän i höst. Det är inte läge för det nu, säger Torgny Olofsson, ordförande för Polisförbundet Nord.
För där, i regionen som täcker 50 procent av Sveriges yta, har man också stora problem med bemanningen.
– Ingripandeverksamheten blir lidande, man får med andra ord vänta längre om man ringer polis eller det kommer ingen polis alls. Vi har ett jättestort behov av personal, säger Torgny Olofsson på Polisförbundet Nord.

Rikspolischef Dan Eliasson hänvisade i en intervju med Ekot  till det akuta läget och gav där klartecken till att anställa 700 personer utöver budget, i huvudsak civilanställda som kan hjälpa till med utredningsverksamhet och hjälpa till med gränskontroller.
– Det blir inte fler poliser av att civilanställda anställs. Det är positivt om de civilanställda avlastar poliserna så vi kan frigöra polisresurser så de kan göra mer polisarbete. Men Eliasson har inte gått ut och sagt vad han ska göra för att åtgärda själva polisbristen, säger Lena Nitz.
Vad är era idéer?
– Först måste man se till att behålla de poliser som man har, de som nu har ena foten på väg ut ur dörren. Och så måste vi få tillbaka de som redan lämnat. Då gäller det att jobba på lönerna och på arbetssituationen.

När Aftonbladet söker den ställföreträdande rikspolischefen Mats Löfving för en kommentar blir vi istället hänvisade till nationella operativa avdelningens pressekreterare Carolina Ekéus.
Hon skrattar när Aftonbladet säger att polisförbundet beskriver en akut krissituation och att att poliser fruktar att det blir ”katastrofalt” med bemanningen till sommaren.
– Det är alltid så stora ord, det är det jag skrattar åt. ”Katastrofalt” låter så…
Kan man inte beskriva det så om en samhällsbärande myndighet är kraftigt underbemannad?
– Jo, men jag tänker liksom krisen i Syrien. Allt är relativt.
Hon vill veta vilka frågor vi har till Mats Löfving och ber att få återkomma.
En stund senare ringer Börje Öhman, tillförordnad presschef på Polismyndigheten, upp. Vad gäller möjligheten att få tala med Mats Löfving säger han:
– Vi är ju jättetunnt bemannade och har svårt att slita på chefer mer än vi redan gör. Jag kan inte ge någon i högsta ledningen som kan kommentera det här.
I stället hänvisar han till regionerna, eftersom det är de som har bemanningsansvaret.
– Det är ingenting den nationella ledningen tittar på.
Men tittar inte den nationella ledningen på en resursbrist, med färre poliser än tidigare?
– Det är regionerna som har ansvar för att bemanningen ska fungera.
Börje Öhman säger att problem med bemanningen inte är något nytt, så är det varje sommar.
– Som alla andra år kommer vi att klara vårt uppdrag, det kan jag lova här och nu. De som behöver akut hjälp av polisen kommer att få det.