Inlägg av Eric Tagesson

Kriminal- och nyhetsreporter på Aftonbladet. https://twitter.com/erictagesson

Här är polisens nya krisplan

av Linda Hjertén, Eric Tagesson

Läget inom polisen är allvarligt – det medger nu även högsta ledningen – och siffrorna för antalet uppklarade brott fortsätter att sjunka.
Nu kommer polisens plan för att lösa krisen.
Bland annat ska man  förstärka resurserna i utsatta områden och att nyanställa 1500 poliser.

polis6
Redan i vintras berättade Aftonbladet i en rad artiklar om Krisen inom polisen efter att myndigheten genomgått en stor omorgansiation.
Och nyligen kunde vi avslöja hur kritikerna nu i mångt om mycket får rätt i en rapport som Statskontoret gjort på uppdrag av regeringen.
Nu har polisens egna ”nationella strategiska ledningsgrupp” tagit fram en åtgärdsplan som Aftonbladet tagit del av innehåll från.
I NLSG (nationella strategiska ledningsgruppen) ingår regionpolischeferna och cheferna för de nationella avdelningarna.
Krisplanen skickades nyligen ut till alla inom Polismyndigheten och tanken är att den ska börja tillämpas omgående för att förbättra polisens effektivitet och öka antalet uppklarade brott.

Allvarligt läge

”Läget för svensk polis är allvarligt”, konstaterar ledningsgruppen.
Vikande resultat, en ansträngande arbetsmiljö och ett ansträngande operativt läge uppges vara de största orsakerna.
För att komma till rätta med problemen måste man bland annat få styr på resursbristen som präglar svensk polis och anställa fler.
• Utöver de redan beslutade 700 nya civilanställda rekrytera ytterligare 600 personer under kommande år.
• Öka antalet utbildningsplatser på polisutbildningen – så att 1500 nya poliser kan anställas fram till 2020.

Färre brott klaras upp

I fjol löstes endast 14 procent av alla brott – det sämsta resultatet på 16 år, enligt en granskning som DN gjort.
Och siffran fortsätter att sjunka.
Enligt statistik som Brottsförebyggande rådet presenterade idag minskade antalet personuppklarade brott med 5 procent under första halvåret jämfört med samma period förra året.
Enligt Polismyndigheten själva beror de dåliga siffrorna på det ansträngda resursläget och omorganisationen.
Samtidigt får den nya polisorganisationen kritik i en genomlysning som Statskontoret, på uppdrag av regeringen, gjort. Under utredningen genomfördes en undersökning bland landets åklagare – och närmare hälften av dem uppgav att samarbetet med polisen blivit sämre efter omorganisationen och endast fyra procent att det blivit en förbättring.

Terrorhot och migration

Framförallt har handläggningstiderna blivit sämre.
− Vi är självklart inte nöjda med resultatet. Därför arbetar vi bland annat med att öka resurserna till utredningsverksamheten, utveckla arbetsmetoderna och förbättra teknikstödet, säger Mats Löfving, chef för den nationella operativa avdelningen i ett pressmeddelande.
Detta ska nu åtgärdas enligt krisplanen som har ett 20-tal punkter på åtgärder.
• Man ska förbättra utredningsresultaten och utredningsverksamheten.
• På nationell nivå ska man prioritera verksamhet kopplad till migration, terrorhot och situationen i de 14 särskilt prioriterade områdena i Sverige, områden där våldshandlingar, upplopp och narkotikahandel drabbar de boende och där polisen attackeras. Tydliga förstärkningar ska ske där enligt åtgärdsplanen.

Nationella riktlinjer

• Polismyndigheten, som efter omorganisationen är en gemensam myndighet, ska också samordnas bättre vad gäller uppgifts- och ansvarsfördelning samt arbetssätt för brottssamordning – inte minst för att upptäcka och komma åt seriebrottslingar, som kan verka på olika geografiska platser.
• Man ska även förbättra förutsättningarna för att finnas tillgängliga för medborgarna.
• Prioritera utveckling av nya tekniklösingar.
I samma syfte ska man utveckla polisens databas.
Som ytterligare ett led i att bli effektivare, och för att förbättra utredningsresultaten ska ”kvalificerade förundersökningsledare” finnas tillgängliga dygnet runt, sju dagar i veckan.
Man ska också ta fram nationella riktlinjer för när så kallade registertopsningar av dna ska genomföras – för att upp antalet fällande domar.

Aftonbladet avslöjar: Polisens omorganisation får kritik i ny rapport

av Linda Hjertén, Eric Tagesson

Omorganisationen av Polismyndigheten har kritiserats hårt.
Poliser säger upp sig och ifjol klarades bara 14 procent av alla brott upp.
Ledningen vill dock inte kalla det som sker inom myndigheten för en kris.
Men nu ger en stor rapport beställd av regeringen kritikerna rätt.

I våras granskade Aftonbladet Krisen inom polisen.
2015 inleddes den största omorganisation inom polisen på 50 år och kritiken mot förändringen lät inte vänta på sig.
Under fem veckors granskning kunde vi visa att det finns ett utbrett missnöje inom polisen med den nya organisationen och de låga lönerna. Något som lett till att poliser slutar i förtid, till att vardagsbrottsligheten nedprioriteras – och att färre brott klaras upp.

Skärmavbild 2016-03-18 kl. 11.16.05

”Det är att gå för långt”

I fjol klarades endast 14 procent av de anmälda brotten upp – den sämsta siffran på 16 år.
Detta trots att målsättningen med omorganisationen bland annat var att förbättra uppklarningsstatistiken, förstärka ingripandeverksamheten samt bättra på den polisiära närvaron och tillgängligheten på lokal nivå.
Men att polisen befinner sig i kris förnekas av både statsministern, inrikesministern och den hårt kritiserade rikspolischefen.
– Att plötsligt bara skrika att det är kris i hela polisorganisationen, det tycker jag är att gå för långt, sa statsminister Stefan Löfven (S) nyligen till TT.
För en tid sedan fick Statskontoret  i uppdrag från regeringen att utvärdera polisens omorganisation. Rapporten, som är en grundlig genomlysning av organisationen, ska lämnas in den 30 september och resultatet av den är något som många väntat på.
– I vilken mån som omorganisationen har bidragit till det ena eller det andra kommer en oberoende utvärdering som Statskontoret nu gör att ge svar på om tre veckor, sa inrikesminister Anders Ygeman nyligen till DN.

Anders Ygeman. Fotot: Pontus Orre
Anders Ygeman. Fotot: Pontus Orre

 

Saknar kompetens

Men redan nu har Aftonbladet tagit del av innehåll från den första av tre rapporter som Statskontoret gör. Den första delen som Aftonbladet fått information ifrån rör själva omorganisationen och hur den genomförts. Den är ännu inte helt klar och inlämnad men Aftonbladet har fått förhandsinformation från genomlysningen som Statskontoret gjort.
Och i den nya rapporten riktas, enligt vad Aftonbladet erfar, skarp kritik mot hur omorganisationen av polisen genomfördes och hur resultatet av den hittills blivit.
Bland mycket annat konstaterar man att det bland Sveriges poliser finns ett utbrett missnöje med hur chefer tillsatts, och med möjligheterna till fackligt infytande.
• För sammanlagt drygt 2500 chefer beslutade ledningen att, på grund av tidsbrist, tillförordna tillfälliga chefer, istället för att att de skulle gå igenom ett rekryteringsförfarande. Resultatet blev att flera chefer saknade kompetens för sina tjänster.
• När tjänsterna sedan skulle tillsättas permanent tillsattes de höga chefstjänsterna korrekt enligt rekryteringsförfarande. Men vad gällde det stora flertalet chefstjänster på lägre nivå beslutade man att frångå rekryteringsförfarandet till förmån för att ”arbetsledningsbeslut”. Detta har kraftigt ifrågasatts.

Bristfällig riskanalys

• Trots Polismyndighetens samhällsbärande ansvar konstaterar utredningen att man inte inför omorganisationen, som brukligt, genomfört någon riskanalys. I rapporten beskrivs detta som en markant skillnad från hur till exempel Försäkringskassan gjorde när den myndigheten stod inför en stor förändring. Då gjordes omfattande riskanalyser som sedan följdes upp varje månad under genomförandeperioden.
• Resursbrist har varit ett av de ord som hörts mest i debatten kring omorganisationen. Trots det, konstateras i utredningen, att man under omorganisationen fann ett antal medarbetare som helt saknade arbetsuppgifter. De placerades på regionkanslierna och så sent som i våras, mer än ett år efter sjösättningen, fanns över 100 medarbetare utan arbetsuppgifter. (LÄS ÄVEN: Polischefernas nya uppdrag – utvärdera fikabrödet)
• En annan av omorganisationens huvuduppgifter var att flera poliser skulle finnas ute bland folk, en decentralisering, men i själva verket upplever många att det i själva verket blivit tvärtom.

Sämre samarbete

• Och polisarbetet förefaller ha blivit mindre effektivt. Under utredningen genomfördes en undersökning bland landets åklagare – och närmare hälften av dem uppgav att samarbetet med polisen blivit sämre efter omorganisationen och endast fyra procent att det blivit en förbättring.
Framförallt har handläggningstiderna blivit sämre.
Detta stämmer också väl med vad lokalpolisområdescheferna själva upplever. Mer än hälften av dem menar att de operativa resurserna blivit mindre sedan omorganisationen.
Statskontorets rapport är gjord på uppdrag av regeringen. Det är sedan upp till dem vad de vill göra med rapporten.
En källa, med stor insyn i den nya organisationen och genomförandekommitténs arbete, säger till Aftonbladet:
– Men även om Polismyndigheten inte lyder under Statskontoret, eller behöver göra vad de säger, så kommer den här att slå rakt i hjärtat på hela omorganisationen. Regeringen kommer inte längre kunna blunda för att poliskrisen är ett faktum och kommer behöva ta kontroll över situationen och tvingas vidta åtgärder omedelbart.

Vilande men inte sovande

av Linda Hjertén, Anders Johansson, Mira Micic, Eric Tagesson

Vi har nu under fem veckors tid granskat Krisen inom Polisen.
Tipsen, reaktionerna och vittnesmålen från poliser runt om i landet har varit många och med hjälp av dem har vi bland annat kunnat berätta att fler poliser än på länge säger upp sig, att det finns ett stort missnöje med dåliga lönesättningar och chefskap, att resursbristen inom polisen är så stor att det resulterar i brott som inte kan utredas och långa väntetider att nå fram till larmcentralerna och att polisbristen i sommar riskerar bli akut.
Vi har intervjuat rikspolischef Dan Eliasson och inrikesminister Anders Ygeman.
Och framförallt, många poliser som jobbar ute i verkligheten.

Anders Ygeman. Fotot: Pontus Orre
Anders Ygeman. Fotot: Pontus Orre
Dan Eliasson. Foto: Magnus Wennman
Dan Eliasson. Foto: Magnus Wennman

Nu kommer bloggen vara vilande ett tag.
Men den är absolut inte sovande.
Vi fortsätter gärna ta emot tips från er om saker vi borde rapportera om gällande Polismyndigheten på krimtips@aftonbladet.se
Vi kommer även fortsätta att hålla koll på hur polisen lyckas lösa resursbristen i sommar och om Polisförbundets hot om strejk blir verklighet.

Till dess, tack alla ni som läst och tipsat.

unnamed

Svarar live på frågorna om krisen inom polisen

av Linda Hjertén, Eric Tagesson, Anders Johansson, Mira Micic

Vi granskar krisen inom Polisen.
Mitt i stormens öga står rikspolischef Dan Eliasson.
I dag kommer han till vår studio för att svara på kritiken i direktsändning.

Dan Eliasson. Foto: Magnus Wennman
Dan Eliasson. Foto: Magnus Wennman

Under Aftonbladets granskning av Krisen inom Polisen har nära tusen polisanställda hört av sig till oss.
Inte en enda har haft något positivt att säga om den nya organisationen och många av dem har frågor. Frågor de inte anser att de får några raka svar på.
I dag hoppas vi kunna hjälpa många av dem med just svar.
Under en 45 minuter lång direktsänd tv-sändning kommer rikspolischef Dan Eliasson att svara på era och på våra frågor.
Se oss live aftonbladet.se eller på Aftonbladet TV:s Facebook-sida mellan klockan 07.30-08.15.

Exempel på frågor som Eliasson kommer att få svara på är:
• Vad ska du göra åt missnöjet inom polisen och hur påverkar det allmänheten?
• Hur allvarligt är det att allt fler poliser säger upp sig och vad beror det på?

polis5
Det har stormat rejält kring Polismyndigheten det senaste året.
Och kring den nye rikspolischefen Dan Eliasson.
Han blev ansiktet utåt för polisens stora omorganisation – där 21 polismyndigheter är på väg att bli en enda.
En omorganisation som Dan Eliasson, när han tillträdde som rikspolischef i januari 2015, menade skulle ta bort organisatoriska bojor på polisen men som mötts av massiv kritik. Poliser vittnar om dåligt chefskap, om låga löner och för få resurser som leder till att vardagsbrott bortprioriteras och att man kan få vänta timmar på att få hjälp i en nödsituation.

Problemen som radas upp är många:
• Poliser vittnar om att vardagsbrott bortprioriteras, att narkotika hälls ut i brunnar och att man helt enkelt struntar i att rapportera vissa brott.
• Polisförbundet, och poliser på golvet, hotar med strejk om inte lönerna höjs.
• Allt fler poliser lämnar in sina tjänstevapen och brickor, ofta för att söka sig till högre avlönade jobb. Enligt siffror från Polisförbundet slutade under 2015 sammanlagt 828 poliser på myndigheten. Av dem var 239 ”naturliga” avgångar, alltså ålders- och sjukpension.
Antalet poliser som slutade av andra skäl var 589. Av dem var, som exempel, 121 personer under 40 år.
Under 2015 slutade alltså 589 poliser av andra skäl än pension. Motsvarande siffra för fem år sedan var 106. I år har uppsägningarna fortsatt i samma höga takt och ytterligare 144 har lämnat sina jobba under januari och februari.
• 8 av 10 poliser överväger att sluta, enligt en undersökning gjord av Polisförbundet.
• En redan akut polisbrist hotar bli katastrofal inför sommaren.

När Dan Eliasson tillträdde var tongångarna muntra.
Polisförbundet välkomnade utnämningen och inrikesminister Anders Ygeman kallade honom för en modern chef.
Eliasson själv sa då att ”svensk polis har aldrig haft så här mycket pengar som vi haft nu” och krävde inga extrapengar till myndigheten, något han sedan reviderat.

Se oss live aftonbladet.se eller på Aftonbladet TV:s Facebook-sida mellan klockan 07.30-08.15. Passa även på att ställa dina egna frågor till rikspolischefen i vår livechatt som startar i samband med sändningen. 

 

 

”Ni vet att vi är underbemannade”

av Eric Tagesson

Många patruller svarade på knivlarmet – men snart tvingades flera av dem åka på andra uppdrag. 
Polismän fick därför gå ensamma i Husby – ett högriskområde – med risk för sin egen säkerhet – och för att utredningen skulle förstöras.
– Det är en farlig situation, säger en av de som var på plats.

Det var vid lunchtid i söndags när en knivhuggen man i Husby själv lyckades larma 112.
När första patrullen kom fram hittade de ytterligare en knivskuren person och en stund senare kom en tredje skadad in till sjukhuset. Samtliga tre är både målsägande och misstänkta för försök till mord.

h3
En tekniker säkrar bevis. Foto: P-O Sännås

Enligt polisens egna noteringar kom samtalet till dem via SOS klockan 12.04. Fyra minuter senare skickas den första patrullen. Sex andra patruller svarar också på larmet och beger sig mot Husby.
Den första återkopplingen till polisens ledningscentral sker 12.16 då en patruller lämnar status på den knivskurne mannen – han blöder kraftigt. Hur länge patrullen då varit på plats framgår inte av rapporten.
Klockan 12.32 rekvirerades tekniker till brottsplatsen.

Men trots att det initialt var många patruller som svarade på larmet blev det snabbt ont om poliser i anslutning till brottsplatsen. Aftonbladet har varit i kontakt med flera poliser som deltog i insatsen.
En av dem berättar:
– Husby är ett högriskområde. Man vill inte gå in där underbemannad. Vår patrull delades upp, och vi fick gå ensamma, en och en. Förutom att vi egentligen inte vill lämna bilen obevakad är det en direkt farlig situation. Man måste ha koll bakåt, uppåt så det inte kastas saker mot oss. Det är många ungdomar i de här områdena som dummar sig.

Ett annat allvarligt problem är det rent polisiära – att säkra den misstänkta brottsplatsen, söka efter misstänkta, att hålla nyfikna utanför avspärrningar i väntan på teknikerna.
– När vi är ont om folk finns en uppenbar risk att brottsplatser kontamineras, att bevis förstörs.

polis1
En polis bevakar platsen som misstänks vara brottsplatsen. Foto: P-O Sännås

Också Aftonbladet var på plats i Husby i söndags, med flera medarbetare. De berättar om frustrerade poliser, som närmast vädjade till ungdomarna att hålla sig borta från brottsplatsen:
– En polis skrek: Ni vet att vi är underbemannade, visa lite respekt, säger en av Aftonbladets fotografer.

Händelsen i Husby är bara en av många exempel på hur poliser i yttre tjänst brottas med resursbrist – vilket de facto kan innebära livsfara för de enskilda poliserna – något Aftonbladets granskning tidigare uppmärksammat. 
– Det känns inte bra. Och vi blir färre och färre. Förra veckan slutade en kollega, och på fredag är det avtackning för en annan.
En av de polismän Aftonbladet talat med säger sig också söka jobb utanför Polisen.
– Jag har alltid varit stolt över mitt jobb, över Polisen. Men inte längre – vi är trötta och slitna. Vi ger upp.
I en undersökning som Polisförbundet nyligen genomförde uppgav 8 av 10 poliser att de funderade på att säga upp sig.
En annan sak som många Aftonbladet haft kontakt med tar upp är lönen. Personer med många år i yrket halkar efter och nybakade poliser får en ingångslön som är högre än den som de jobbat tio år – vilket gör att de äldre slutar och värdefull erfarenhet ”på fältet” går förlorad.
– Sedan kan cheferna säga vad de vill – men vi som jobbar ute ser det, och märker det. Jag är orolig för att polisbristen kommer bli ett allvarligt samhällsproblem. Snart.

Polisbristen akut – riskerar bli katastrofal

av Linda Hjertén, Eric Tagesson

Polisbristen i Sverige beskrivs som akut.
Till sommaren kan den bli rent katastrofal.
– Det innebär helt enkelt att risken finns att det inte kommer någon polis annat än till ärenden som bedöms som högprioriterade, säger Katharina von Sydow, ordförande i Polisförbundet region Väst.

Skärmavbild 2016-03-30 kl. 10.09.14
Foto: TT

Krisen inom Polisen fortsätter.
I fjol slutade fler poliser än någonsin tidigare.
589 av de 828 poliser som lämnade in sina legitimationer och tjänstevapen under år 2015 gjorde det av andra skäl än ålderspension.
Motsvarande siffra för fem år sedan var 106 – en ökning med 456 procent.
Och bristen på poliser är nu akut i landet enligt Polisförbundet.
– Vi har verkligen en akut och allvarlig polisbrist i Sverige i dag. Det vi nu ser är konsekvenserna av en dålig löneutveckling, en långvarig underbemanning, hög arbetsbelastning och en tuff arbetsmiljö, säger Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet.

Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet
Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet

Sedan Aftonbladet inledde sin granskning av Krisen inom Polisen har larm kommit från poliser runt om i hela landet att man helt enkelt inte hinner med att utreda alla brott.
Och i sommar ser det redan akuta läget ut att bli än värre.
– Det finns en stor oro inför sommaren. Det är så tight just nu att varenda polis räknas, säger Katharina von Sydow, ordförande för Polisförbundet i region Väst.
Polisbristen drabbar redan medborgarna enligt Aftonbladets granskning och kan, om resursbristen inför sommaren inte blir utredd, slå ännu hårdare.
– Det innebär till exempel att de akuta prio ett-ärendena kommer vi att lösa, men de andra som inte är så prioriterade, där finns risken att det inte kommer komma någon polis. Och i förlängningen kan det innebära att förtroendet för polisen kommer minska vilket är enormt allvarligt, säger von Sydow.
Många poliser som hört av sig till oss berättar att man förr, inför sommaren, hjälptes åt att lägga sina semestrar så att verksamheten fortfarande skulle fungera.
Men att man nu, när man känner hur ledningen avfärdar kritiken man har som missnöje, inte känner samma lojalitet.
Något Katharina von Sydow känner igen från region Väst.
– Vi har många unga poliser i yttre tjänst, och de har föräldraledigt att ta ut. Om man inte har haft julisemester på flera år, och inte känner att man inte får något tillbaka från arbetsgivaren, kanske man känner att man inte är så villig att offra sig heller.
– Det är viktigt att se över arbetsvillkoren för svensk polis.

IMG_0142
Katharina von Sydow, ordförande för Polisförbundet väst.


I region Väst har man utlyst
bemanningsfrågan som en särskild händelse, något som aldrig förut hänt.
En särskild händelse går polisen vanligtvis in i när händelser är så omfattande och allvarliga att de måste prioritera om sina resurser och myndigheten ställer om till ett krisläge.
Just nu handlar den särskilda händelsen om att man måste strukturera om bemanningen, sätta folk på rätt tjänster och att nyrekrytera.
– I samband med det har man även kunnat konstatera att det inte finns poliser att rekrytera i den omfattning som det skulle behövas. Därför ska man ta in mer civil personal istället, säger Katharina von Sydow.
– Det beror bland annat på de tidiga pensionsavgångar och att det är allt fler som slutar. Det slutar fler poliser än vi får tillskott så därmed blir det färre poliser.

Även i region Nord har polisen gått in i en särskild händelse. Där på grund av att länskommunikationscentralerna ska bli till en enda regionledningscentral.
– Vi i Nord önskar att nyläge två inte borde vara aktuellt förrän i höst. Det är inte läge för det nu, säger Torgny Olofsson, ordförande för Polisförbundet Nord.
För där, i regionen som täcker 50 procent av Sveriges yta, har man också stora problem med bemanningen.
– Ingripandeverksamheten blir lidande, man får med andra ord vänta längre om man ringer polis eller det kommer ingen polis alls. Vi har ett jättestort behov av personal, säger Torgny Olofsson på Polisförbundet Nord.

Torgny Olofsson, ordförande i Polisförbundet Nord
Torgny Olofsson, ordförande i Polisförbundet Nord

Rikspolischef Dan Eliasson hänvisade i en intervju med Ekot  till det akuta läget och gav där klartecken till att anställa 700 personer utöver budget, i huvudsak civilanställda som kan hjälpa till med utredningsverksamhet och hjälpa till med gränskontroller.
– Det blir inte fler poliser av att civilanställda anställs. Det är positivt om de civilanställda avlastar poliserna så vi kan frigöra polisresurser så de kan göra mer polisarbete. Men Eliasson har inte gått ut och sagt vad han ska göra för att åtgärda själva polisbristen, säger Lena Nitz.
Vad är era idéer?
– Först måste man se till att behålla de poliser som man har, de som nu har ena foten på väg ut ur dörren. Och så måste vi få tillbaka de som redan lämnat. Då gäller det att jobba på lönerna och på arbetssituationen.

Skärmavbild 2016-03-30 kl. 10.09.52

När Aftonbladet söker den ställföreträdande rikspolischefen Mats Löfving för en kommentar blir vi istället hänvisade till nationella operativa avdelningens pressekreterare Carolina Ekéus.
Hon skrattar när Aftonbladet säger att polisförbundet beskriver en akut krissituation och att att poliser fruktar att det blir ”katastrofalt” med bemanningen till sommaren.
– Det är alltid så stora ord, det är det jag skrattar åt. ”Katastrofalt” låter så…
Kan man inte beskriva det så om en samhällsbärande myndighet är kraftigt underbemannad?
– Jo, men jag tänker liksom krisen i Syrien. Allt är relativt.
Hon vill veta vilka frågor vi har till Mats Löfving och ber att få återkomma.
En stund senare ringer Börje Öhman, tillförordnad presschef på Polismyndigheten, upp. Vad gäller möjligheten att få tala med Mats Löfving säger han:
– Vi är ju jättetunnt bemannade och har svårt att slita på chefer mer än vi redan gör. Jag kan inte ge någon i högsta ledningen som kan kommentera det här.
I stället hänvisar han till regionerna, eftersom det är de som har bemanningsansvaret.
– Det är ingenting den nationella ledningen tittar på.
Men tittar inte den nationella ledningen på en resursbrist, med färre poliser än tidigare?
– Det är regionerna som har ansvar för att bemanningen ska fungera.
Börje Öhman säger att problem med bemanningen inte är något nytt, så är det varje sommar.
– Som alla andra år kommer vi att klara vårt uppdrag, det kan jag lova här och nu. De som behöver akut hjälp av polisen kommer att få det.

Fler brott anmäls – färre leder till åtal

av Eric Tagesson, Linda Hjertén

Antal polisanmälningar ökar stadigt – år efter år.
Men antalet ärenden som går vidare till åklagare minskar.
– En stor förklaring är att polisen fått ökade befogenheter att själva lägga ner utredningar som vi ändå hade lagt ner om de kommit till oss, säger överåklagare Lennart Guné. 

• 2012 inkom sammanlagt 832 889 ärenden till polisen i de tre storstadsregionerna.
• 2015 inkom sammanlagt 888 635 ärenden.
Det är en ökning med närmare 56 000.
Men:
Samtidigt minskade antalet fall som polisen går vidare med, och lämnar över till en åklagare, märkbart.
• 2012 redovisades 126 283 ärenden till åklagaren.
• 2015 redovisades 100 231 fall.
Lite drygt var tionde ärende som kommer till polisen hamnar alltså på en åklagares bord – och kan därmed leda till åtal och dom. 89% av ärendena gör det aldrig.

Microsoft Word - diagram2.htm

Siffrorna ovan gäller samtliga brottskategorier, sammanlagt.
Om man går in i detalj så kan man exempelvis se på ärenden avseende ”våld i offentlig miljö”, alltså personer som blivit misshandlade utanför hemmet.
2012 gick drygt 21 % av inkomna ärenden vidare till åklagare.
2015 var siffran knappt 16 %.
Vad gäller brottet ”våldtäkt mot barn” sjönk andelen ärenden som gick till åklagare från 23% till 19%.
Får du inbrott i din villa eller radhus är chansen att det hamnar hos en åklagare 4,6%.

I en så kallad prognosrapport som Aftonbladet tagit del av definierade Polismyndigheten själva fyra förklaringar till det minskande ”flödet” till åklagare:

• att brotten i sig har blivit svårare att klara upp
•  att det ställs högre krav på bland annat teknisk bevisning från domstol
• den minskade resurstiden (annan polisverksamhet konkurrerar)
ombildningen till en Polismyndighet den 1 januari 2015.
Man tar även upp ”den höjda terrorberedskapen, gränskontrollerna och tillsynen vid asylboenden” som resurskrävande åtgärder vilka påverkat flödet.

Också framtiden ser dyster ut. I prognosrapporten, spår Polismyndigheten att antalet ärenden som redovisas till åklagare kommer att minska med ytterligare 9 procent mellan 2016 och 2019.
Enligt polisens egen statistik kom, 1 280 500 ärenden in – över hela landet.
Av dem ”direktavslutades” 749 600 – alltså 59 %, lades ner utan att en förundersökning inletts.
I 543 900 fall inleddes förundersökning. 377 000 av dem lades senare ner, och av de från början 1 280 500 redovisades totalt 161 500 till åklagare.

Av de ärenden som kom till polisen så lämnades alltså knappt 13% över till åklagare.
Lennart Guné är överåklagare med ansvar för samordning och analys.
Han säger att det är farligt att bara se till siffrorna.
– En stor del av ökningen av ärenden som kommer in till polisen är bedrägerier på nätet och skadegörelseärenden.
Detta, tillsammans med ökade befogenheter för polisen att själva avsluta utredningar, som tidigare var behövde skickas till åklagare för nedläggning, menar han är den stora förklaringen till det minskade flödet från polis till åklagare.
– Också vad gäller brott av unga lagöverträdare får polisen själva utreda i dag, de lämnades tidigare alltid över till åklagare.

Bo Wennström
Bo Wennström

Bo Wennström är professor i rättsvetenskap med ämnet allmän rättslära som specialitet. De senaste åren har han studerat polisverksamheten och även skrivit böcker i ämnet.
Han tror att det stora problemet till att siffrorna ser ut som de gör är att man i och med den nya organisationen har fel inriktning när det gäller utredningsverksamheten.
– Man har idéer om att alla ska vara utredare. Man har gått ifrån kriminalpolisverksamhet, det ordet existerar knappt längre. Man tar in utredare med annan bakgrund än polisbakgrund. Man tror att man genom management ska kunna effektivisera verksamheten men man koncentrerar sig inte mycket på professionen, säger Wennström.

Han tror inte alls på överåklagare Lennart Gunés förklaring att poliser har fått ökade befogenheter att själva lägga ner utredningar.
– Jag har pratat med många poliser lite längre ner i utredningsgrupperna och de säger att vilket ärende som helst kan hamna på deras bord när som helst. De förstår inte längre hur saker och ting går till och det är inte ett så bra tecken, när man bara känner sig som en kugge i ett maskineri. En stor del av dagen går åt till att pusta och undra vad man håller på med.
– Man är inte lika effektiv helt enkelt. Man borde erkänna att utredning är en väldigt specifik profession.
Tror du att sifforna, som visar på fler anmälda brott men färre som går till åklagare, kommer att fortsätta att försämras? 
– Det är väldigt stor risk för det. För man har inte visat på något sätt än hur man ska lösa det. Man använder bara mer och mer av samma medicin när man kanske hellre borde prova en annan medicin.

Under Aftonbladets granskning av Krisen inom polisen har många poliser runt om i landet hört av sig och bekräftat bilden av att allt fler ärenden skrivs av:
”Problemet är när man handskas med lagen, utefter att lösa personalbristen. Man skriver av ärenden, där allt faktiskt inte är gjort, om ens något. Det är för att hålla näsan över vattenytan, men tyvärr samtidigt, så visar man för cheferna, att balanserna inte stiger. Och att vi löser vårt uppdrag. Vilket vi inte gör. Vem råkar då illa ut i detta? Jag skulle säga: medborgarna”, skriver en polis sedan många år.

xflödet
Ärendeflödet inom polisen 2015. FU= Förundersökning. Källa: Polismyndigheten

42 procent har fått minskat förtroende för Polismyndigheten

av Linda Hjertén, Eric Tagesson

Polisen är en av de myndigheter som svenskarna har som mest förtroende för.
Men det är en tilltro som minskar visar Aftonbladet/Inizios undersökning. 

Skärmavbild 2016-03-15 kl. 11.58.30
Polisen är en av de myndigheter som svenska folket har störst förtroende för.
Enligt en färsk undersökning som Aftonbladet/Inizio utförde mellan den 16-18 mars i år har 47 procent mycket stort eller ganska stort förtroende för Polismyndigheten.
Motsvarande siffra för Regeringen är 27 procent och för Försvarsmakten 39 procent.
Säpo, Säkerhetspolisen, har flest av alla, 50 procent, förtroende för.

Högst förtroende för polisen har kvinnor.
• 57 procent av de tillfrågade kvinnorna säger att de har mycket stort eller ganska stort förtroende.
• Motsvarande siffra bland männen är 38 procent.
• Var fjärde person i undersökningen säger att de har ganska litet eller mycket litet förtroende för polisen.
Bland de tillfrågade så träder dock en något alarmerande bild fram.
• 42 procent uppger att deras förtroende för Polisen har minskat de senaste tre åren. Framförallt är det bland männen, där över hälften uppger att det minskat.
Mest märks förtroendetappet bland de unga männen, under 29 år, och bland män över 65 år.
Bland skälen till att förtroendet minskat säger de tillfrågade saker som att ”polisen felprioriterar”, ”att det är en dålig omorganisation”, ”att för få brott klaras upp” och ”att det inte finns resurser hos polisen att klara upp mindre brott såsom cykelstölder”.

Endast 6 procent av alla de tillfrågade uppger att förtroendet har ökat de senaste tre åren.
Där uppger många av de tillfrågade att något som ökat deras tilltro bland annat är att ”polisen syns mer och är mer tillgängliga på sociala medier”. Någon säger ”att poliser förr var mer aggressiva men i dag bjuder mer på sig själva.” 

I undersökningen ställdes även frågan om de tillfrågade, eller någon närstående till dem, utsatts för brott under de senaste tre åren. 47 procent uppgav att så var fallet (17 procent att de själva blivit det och 30 procent att en närstående utsatts).
Av dem uppgav var tredje person att den hjälp de fick av Polisen var ”mycket dålig”, medan 12 procent uppgav att hjälpen var ”mycket bra”.

På frågan om de tillfrågade upplever att brottsligheten har ökat eller minskat i samhället de senaste tre åren säger 65 procent att de upplever att den ökat, 8 procent att den minskat och 27 procent att den är oförändrad.
När det gäller den egna tryggheten under de senaste tre åren upplever:
• 45 procent av de svarande att den minskat.
• 47 procent att den egna tryggheten är oförändrad.
• 8 procent att den ökat.

Birgitta Dunér, kanslichef på polisens kommunikationsavdelning, säger att det är mycket viktigt att allmänheten har ett högt förtroende för polisen och för rättsväsendet i stort.
– Det behöver förtjänas varje dag. Vi följer kontinuerligt olika mätning och skaffar egen kunskap genom lokala trygghetsmätningar. Vi utvecklar även medarbetar- och medborgardialoger för att fånga in den lokala bilden i olika områden.
Hon säger att det är svårt att dra någon slutsats av en enstaka undersökning.
– Det som kan jämföras är utvecklingen över tid – i återkommande undersökningar. Förtroendet för polisen mäts över tid i exempelvis SOM-institutets mätning och i BRÅ:s årliga trygghetsmätningar. Resultaten från dessa mätningar är inte jämförbara med varandra eftersom det skiljer i metodik, urval med mera. Det som kan jämföras är, som sagt, varje undersökning för sig, över tid.
Hon hänvisar bland annat till Nationella trygghetsundersökningen som visar hur förtroendet för polisen har ökat från 55 procent år 2006 till 65 procent i fjol.
Samt till SOM-insitutets resultat där 61 procent år 2014 upplevde att de hade förtroende för polisen.
– Förtroendet för polisen varierar något över tid men ligger i dessa mätningar relativt högt och visar att allmänheten har stort förtroende för svensk polis.

Fotnot:
Några frågor vi ställde men inte fick svar på från polisen var:
Finns det något i siffrorna som oroar eller som ni känner att ni borde jobba mer med?
Att så många unga män samt äldre män känner att förtroendet har minskat, vad tror ni att det beror på och vad kan man göra för att det ska bli bättre?

Om undersökningen:
Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år. Undersökningen omfattar 1099 intervjuer bland allmänheten under perioden 16 – 18 mars 2016 och genomförd som en webbundersökning.

Mordbrännare kom fram och erkände – men polisen var en timme bort

av Linda Hjertén, Eric Tagesson

Räddningstjänsten jobbade för fullt med att släcka det brinnande huset i Kalix.
Då kom mordbrännaren själv fram till brandmännen och erkände vad han gjort.
Men närmsta polispatrull var över en timme bort.
– Vi är inte tränade att ta hand om sådant, han kunde ju ha haft en kniv. Det är numera allt som oftast som det inte finns någon patrull att tillgå, säger räddningsledare Mats Esberg. 

Mats Esberg, räddningsledare i Kalix
Mats Esberg, räddningsledare i Kalix

Aftonbladet har under en veckas tid granskat polisen och polisens omorganisation. Röster från poliser från hela landet har höjts mot den resursbrist och de hårda arbetsförhållanden som råder inom Polismyndigheten.
Nu, när 21 distrikt har blivit sju, fruktar många att polistätheten i Sverige ska bli ännu lägre.
En av dem som redan märkt av detta är Mats Esberg, räddningsledare på Räddningstjänsten i Kalix.
Den 6 mars, klockan kvart i nio på morgonen, larmades räddningstjänsten till ett brinnande hus i Kalix.
Spår på platsen gjorde att brandmännen snabbt fattade misstankar om att det handlade om en mordbrand.
– Jag kontaktade då mitt inre befäl så de kunde se om det fanns en polispatrull tillgänglig. Men jag fick svaret att det inte fanns det, säger Mats Esberg.
En timme senare, när släckningsarbetet var klart, kom plötsligt en man fram till brandmännen.
– Det är jag som har tänt på, sa han.

Bilden är inte från händelsens.
Bilden är från en tidigare händelse. TT

Mats Esberg ringde då sitt inre befäl igen.
Här stod de med mannen som troligtvis tänt på huset.
– Jag fick då höra att polisen skulle skicka en patrull från Luleå. Det är en timme bort.
– Vi är ju inte rustade för situationer som denna. Vi visste inte hur den här mannen skulle reagera, om han skulle bli våldsam eller kanske hade en kniv. Mina kollegor försökte prata med honom och hålla honom lugn tills polisen kom, säger Mats Esberg.
I en timme stod brandmännen med den misstänkte mordbrännaren innan polisen kom och kunde gripa honom.
– Jag vill poängtera att det samarbete vi har med polisen oftast funkar jättebra och det som hände nu har jag aldrig varit med om förut. Men det har under de senaste åren blivit allt vanligare att det inte finns någon patrull att tillgå. Och det kan vara direkt farligt, säger Mats Esberg.

Lars Öberg är polisområdeschef i östra Norrbotten – ett område som sträcker sig från norr om Pajala till Kalix – en sträcka på drygt 30 mil.
– I praktiken innebär ju det att det kan ta tre timmar för att oss att komma fram på ett larm.
De är 47 poliser som jobbar i området. Det ska alltid finnas minst en patrull i tjänst.
– Vi har lärt oss hantera det, säger Lars Öberg.
Men det innebär att det kan ta tre timmar för er att komma fram om någon ringer och säger: ”Han dödar mig!”?
– Ja, det är inte omöjligt. Det måste vi vara ärliga med, men vi gör vårt bästa utifrån de resurser vi har.
Den stora omorganisationen har de inte märkt mycket av – varken till det bättre eller sämre.
– Men det är klart jag har en förhoppning om att vi ska få mer resurser.
Om brandmännen som tvingades hantera en misstänkt mordbrännare säger Lars Öberg:
– Det är inget vi strävar efter, så ska inte polisiära uppgifter skötas. Men samtidigt tror jag det hade kunnat hända i Stockholm också.
Han säger att han har ”full respekt” för brandmännens obehag inför att behöva ta hand om en misstänkt grov brottsling.
– De har gjort ett jättebra jobb, och visat stort civilkurage.

Polisen köper pr-tjänster för miljoner – flera pr-konsulter sitter i polishuset

av Eric Tagesson

Redan tidigare har röster höjts mot att polisen köpt dyra tjänster av pr-byrån Prime och att deras vd fick ett eget skrivbord på polishuset.
Nu har ytterligare en konsult från Prime fått en stol inne i polishuset.
– Är detta en långsiktig, hemlig plan att Prime ska ta över polisens kommunikationsledning? frågar sig de anställda.
För sina tjänster under januari månad fakturerade Prime myndigheten sammanlagt 1,1 miljoner kronor – pengar som motsvarar  45 nyanställda polisers månadslön.

Aftonbladet har tidigare berättat om turerna kring Polisens samarbete med Prime, och de anmärkningsvärda turerna kring anbudsförfarandet.
Prime-medarbetaren Mats Paulsen rekryterades från Prime för att ansvara för kommunikationsfrågor vid polisens stora omorganisation.

Upphandling värd 25 miljoner

I omorganisationen anställdes hans tidigare TV4-kollega Unni Jerndal som kommunikationsdirektör på Polismyndigheten. Hon initierade kort därefter en upphandling av ”strategisk kommunikation” värd runt 25 miljoner kronor.
Uppdraget gick till Prime, dit Mats Paulsen återvände i samband med upphandlingen.
Upphandlingen kritiserades i pr-branschen. Den påstods bland annat vara utformad så att den skulle passa Prime, som dessutom var den pr-byrå som den nye rikspolischefen Dan Eliasson jobbat med under sin tid som generaldirektör på Försäkringskassan.
Och även inom polisen väcktes frågor.
Polisens pressinformatör Christer Nordström sa i samband med Aftonbladet avslöjande.
– Man utgick ifrån att det gick rätt till, men nu undrar man ju – handlar det om tjänster och gentjänster?

kid1Christer Nordström. Foto: P-O Sännås

Pr-vd fick plats i polishuset

I november och december 2015 skickade Prime de första fakturorna till Polismyndigheten för sitt arbete.
De uppgick till cirka 4 miljoner kronor och avsåg bland annat ”Omvärldsbevakning” och ”Ny utformning av årsredovisning”.
En stor kostnad för en myndighet som har runt 200 egna anställda kommunikatörer.
Reaktionerna blev också starka när Primes vd Markus Gustafsson fick en egen plats i polishuset på Kungsholmen i Stockholm.
Sedan en dryg månad är Polismyndighetens kommunikationsdirektör Unni Jerndal sjukskriven. I hennes ställe är Birgitta Dunér tillförordnad kommunikationsdirektör. Hon var tidigare chef för Rikspolisstyrelsens informationsenhet och har innan dess varit både kommunikationsdirektör och kommunikationsstrateg på Stockholms läns landsting samt informationschef på Fortifikationsförvaltningen.

PRIME2

 

Ytterligare konsult i polishuset

Men i Unni Jerndals frånvaro har man nu valt att ta in ytterligare en konsult från Prime – Karin Schollin – som också hon sitter i polishuset på Kungsholmen.
Personalen på avdelningen berättar att de inte informerats om konsulten.
– Är detta en långsiktig, hemlig plan att Prime ska ta över polisens kommunikationsledning? frågar sig en av de anställda.
– Varför få vi i personalen inget veta? Det är ju usel internkommunikation, plötsligt sitter det bara nån pr-konsult här.
– Varför dög inte någon av avdelningens övriga 200 medarbetare?
Dessutom, menar flera av de Aftonbladet talat med, finns det ett sekretess-problem.
– Jag tycker det är obehagligt att främmande pr-konsulter sitter i huset. Vad händer om känsliga personuppgifter når Prime?

Och fakturorna från Prime fortsätter att trilla in.
För arbete i januari månad fakturerade Prime Polismyndigheten 1,1 miljoner kronor.
Aftonbladet har utan framgång sökt tillförordnade kommunikationsdirektören Birgitta Dunér.

 

Efterlysning!
Vi har under granskningens gång fått indikationer på hur poliskrisen påverkar även allmänheten – och att allt fler, som kanske drabbats av inbrott upprepade gånger utan att få den hjälp de tycker att de borde ha fått, tar hjälp av så kallade medborgargarden för att få hjälp.
Vi vänder oss i dag till er.
Är du en av de som har gjort just det? Eller är du själv engagerad i ett medborgargarde?
Kontakta oss på krimtips@aftonbladet.se

Sida 1 av 2
  • Tjänstgörande redaktör: Ellinor Brenning & Erik Melin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB