Startsida / Inlägg

Trakasserier och repressalier om man kritiserar öppet

av Linda Hjertén, Anders Johansson, Mira Micic

En tystnadskultur med lågt till tak.
Där de som vågar kritisera öppet riskerar att utsättas för vedergällningar.
Så beskrivs miljön inom Polismyndigheten av flera poliser som Aftonbladet talat med.
– Det är en uppenbar berättigad rädsla. Man kan bli utsatt för trakasserier och repressalier, säger Göran Bengtsson, polisinspektör i Kalmar.

Skärmavbild 2016-03-15 kl. 11.55.05

Under de dagar som gått sedan Aftonbladet inledde granskningen Krisen inom polisen så har hundratals och åter hundratals mejl från poliser runt om i landet strömmat in.
De flesta har liknande historier att berätta:
• Om ett missnöje med chefer och med löner.
• Om en så ansträngd arbetssituation att man inte längre hinner göra sitt jobb fullt ut och där vardagsbrott bortprioriteras.
Om att allt fler poliser väljer att sluta och söka sig till andra yrken.

Men något som är synonymt med alla mejl är att, trots att de som skriver har starka åsikter, är att de alltid avslutar mejlen med att de vill vara anonyma.

Skärmavbild 2016-03-15 kl. 11.57.30

Så här låter det i några av mejlen vi fått:
• Polis, jobbar i ett av de utsatta områden:
Önskar vara anonym p.g.a. det ”höga taket” som inte når högre än till fotknölarna.
• Polis, Södermanlands län, vill vara anonym:
Jag sökt lite andra jobb inom myndigheten. Och vill då inte riskera hamna i dåliga dagar.
• Polis i fem år:
Vi är många som vill berätta och många som inte vågar. Jag ställer självklart upp förutsatt att jag får vara anonym.”
• Polis, Stockholm, avslutar mejlet med:
Obs! Jag vill vara anonym på grund av den låga takhöjden. ”
• Polis i 25 år, svarar på frågan om han kan tänka sig ställa upp med namn och bild:
”Jag tackar nej till att ställa upp på namn och bild med tanke på att jag idag jobbar inom XXX (vi på red har tagit bort namnet på avdelningen) och inte vill hamna i kylskåpet.
• En tidigare högt uppsatt chef inom polismyndigheten om att poliser inte vågar träda fram med namn och bild:
Folk är rädda, vågar inte ens vända sig till Facket. Jag vill också vara anonym.”

Skärmavbild 2016-03-15 kl. 15.51.54

Göran Bengtsson, polisinspektör i Kalmar, medverkade i Hanne Kjöllers bok En svensk tiger som handlar om nio personer som har som gemensamt att de varit kritiska mot polisens arbetssätt och därefter mött repressalier från sina överordnade.
Han menar att den rädsla som poliser som vill vara anonyma känner är befogad.
–  Man kan bli utsatt för trakasserier och repressalier om man öppet kritiserar den egna organisationen i media. Man kan bli inkallad till ett rum där man får höra att man ska passa sig. Det kan innebära att man inte får löneförhöjning eller den tjänst man söker eller gå den där internutbildningen man söker. Det kan även yttra sig i ett avståndstagande och en attityd från kollegor, säger han.
Han berättar om hur enskilda poliser isolerats på arbetsplatsen, och inte fått vara med på möten. Att målet är att de ska sjukskriva sig eller säga upp sig själva.
– Jag har sett många rafflande exempel under mina snart 40 år som polis. Men jag skulle vilja säga till de som inte vågar att våga, för det är viktigt.

Varg Gyllander, Stockholmspolisens presschef
Varg Gyllander, Stockholmspolisens presschef
Varg Gyllander, presschef vid Polisen i Stockholm, håller inte med om att att det skulle vara lågt i tak inom myndigheten.
– Jag vet och har sett att det finns en uppfattning om att det är lågt i tak inom Polisen. Det vore förmätet av mig att säga att det är fel, därför att det där handlar om en uppfattning, och den kan jag självfallet inte ha synpunkter på, säger han.
– Men från min position, över det jag kan överblicka, är det inte lågt i tak inom Polisen. Och det ser vi bevis på dagligen. Det finns ingen, tror jag, myndighet eller verksamhet i det här landet, där medarbetare så öppet och så ofta talar om vad de tycker. I debattartiklar, i intervjuer i alla typer av media, och viss mån också på våra egna, officiella sociala medier.
Varg Gyllander säger han att han ibland förvånas över retoriken att det skulle vara lågt i tak samtidigt som det pågår en väldigt öppen debatt.
– Jag kan ändå mycket väl  misstänka att det på olika nivåer inom Polisen upplevs som lågt i tak. Men man måste skilja på att det är lågt till tak och att inte få gehör för sina synpunkter. Jag tror ibland annat man blandar ihop det där.
Det är väldigt påtagligt i den mejlskörd vi får att de allra flesta vill vara anonyma. Vad beror det på, tror du?
– En, ur mitt perspektiv, överdriven rädsla för att det är lågt i tak. Finns det verkligen belägg för att det är lågt i tak? Det finns alltid enskilda exempel, men generellt? Jag känner inte till att det finns belägg för det.
– Jag har samtidigt hört flera polisanställda säga att de är ganska nöjda med sitt arbete och sin lön i dag. Jag vet med säkerhet ett antal personer som inte vågar gå ut nu och säga att de är nöjda med sitt jobb, därför att de då skulle bli betraktade som att de springer ledningens ärenden. Det är också lågt i tak.

Efterlysning: Vi vänder oss nu till dig som är polis och som vågar berätta om läget inom Polismyndigheten med namn och bild. Kontakta oss på krimtips@aftonbladet.se 

  • Tjänstgörande redaktör: Matilda Andersson, Nils Höglander, Aleksandra Wojcik
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB