Läget inom polisen är allvarligt – det medger nu även högsta ledningen – och siffrorna för antalet uppklarade brott fortsätter att sjunka.
Nu kommer polisens plan för att lösa krisen.
Bland annat ska man  förstärka resurserna i utsatta områden och att nyanställa 1500 poliser.

Redan i vintras berättade Aftonbladet i en rad artiklar om Krisen inom polisen efter att myndigheten genomgått en stor omorgansiation.
Och nyligen kunde vi avslöja hur kritikerna nu i mångt om mycket får rätt i en rapport som Statskontoret gjort på uppdrag av regeringen.
Nu har polisens egna ”nationella strategiska ledningsgrupp” tagit fram en åtgärdsplan som Aftonbladet tagit del av innehåll från.
I NLSG (nationella strategiska ledningsgruppen) ingår regionpolischeferna och cheferna för de nationella avdelningarna.
Krisplanen skickades nyligen ut till alla inom Polismyndigheten och tanken är att den ska börja tillämpas omgående för att förbättra polisens effektivitet och öka antalet uppklarade brott.

Allvarligt läge

”Läget för svensk polis är allvarligt”, konstaterar ledningsgruppen.
Vikande resultat, en ansträngande arbetsmiljö och ett ansträngande operativt läge uppges vara de största orsakerna.
För att komma till rätta med problemen måste man bland annat få styr på resursbristen som präglar svensk polis och anställa fler.
• Utöver de redan beslutade 700 nya civilanställda rekrytera ytterligare 600 personer under kommande år.
• Öka antalet utbildningsplatser på polisutbildningen – så att 1500 nya poliser kan anställas fram till 2020.

Färre brott klaras upp

I fjol löstes endast 14 procent av alla brott – det sämsta resultatet på 16 år, enligt en granskning som DN gjort.
Och siffran fortsätter att sjunka.
Enligt statistik som Brottsförebyggande rådet presenterade idag minskade antalet personuppklarade brott med 5 procent under första halvåret jämfört med samma period förra året.
Enligt Polismyndigheten själva beror de dåliga siffrorna på det ansträngda resursläget och omorganisationen.
Samtidigt får den nya polisorganisationen kritik i en genomlysning som Statskontoret, på uppdrag av regeringen, gjort. Under utredningen genomfördes en undersökning bland landets åklagare – och närmare hälften av dem uppgav att samarbetet med polisen blivit sämre efter omorganisationen och endast fyra procent att det blivit en förbättring.

Terrorhot och migration

Framförallt har handläggningstiderna blivit sämre.
− Vi är självklart inte nöjda med resultatet. Därför arbetar vi bland annat med att öka resurserna till utredningsverksamheten, utveckla arbetsmetoderna och förbättra teknikstödet, säger Mats Löfving, chef för den nationella operativa avdelningen i ett pressmeddelande.
Detta ska nu åtgärdas enligt krisplanen som har ett 20-tal punkter på åtgärder.
• Man ska förbättra utredningsresultaten och utredningsverksamheten.
• På nationell nivå ska man prioritera verksamhet kopplad till migration, terrorhot och situationen i de 14 särskilt prioriterade områdena i Sverige, områden där våldshandlingar, upplopp och narkotikahandel drabbar de boende och där polisen attackeras. Tydliga förstärkningar ska ske där enligt åtgärdsplanen.

Nationella riktlinjer

• Polismyndigheten, som efter omorganisationen är en gemensam myndighet, ska också samordnas bättre vad gäller uppgifts- och ansvarsfördelning samt arbetssätt för brottssamordning – inte minst för att upptäcka och komma åt seriebrottslingar, som kan verka på olika geografiska platser.
• Man ska även förbättra förutsättningarna för att finnas tillgängliga för medborgarna.
• Prioritera utveckling av nya tekniklösingar.
I samma syfte ska man utveckla polisens databas.
Som ytterligare ett led i att bli effektivare, och för att förbättra utredningsresultaten ska ”kvalificerade förundersökningsledare” finnas tillgängliga dygnet runt, sju dagar i veckan.
Man ska också ta fram nationella riktlinjer för när så kallade registertopsningar av dna ska genomföras – för att upp antalet fällande domar.