I’m back
avTillbaka på jobbet igen efter fyra veckors ledighet. Utvilad? Ja hyfsat, även om det inte känns så just nu när man kliver upp i ottan varje dag. Semster är förbaskat härligt! Förutom allt det vanliga med sol, bad, sovmorgnar etc så tycker jag det bästa är att slippa rutinerna. Och då speciellt när det kommer till träning. Jag har kunnat ta morgonpromenader utan stress, gått till gymmet på förmiddagen och fått det helt för mig själv eller stuckit ut och sprungit sent på kvällarna när det blivit aningen svalare. (Även om det skett alltför sällan.) Att ge sig ut och springa mitt på dagen under de här tokvarma dagarna som vi ju haft i Sverige under juli har varit ren idioti. Jag testade det ett fåtal gånger och även om jag sprang med vattenflaskan i högsta hugg så var värmen olidlig. Jag flåsade som en brunstig tjur och blev förbannad över mina fjuttiga lungor. De här löprundorna gav mig ingenting förutom huvudvärk och en känsla av att vara i bedrövligt dålig form.
Foto: Tobias Lundgren |
Min glada nuna här direkt efter en runda i tokvärme beror det endast på att jag kommit hem utan att tuppa av i ett dike och att jag fått hälla en flaska svalkande vatten över huvudet.
Så nu, när alla andra deppar över att solen och värmen har försvunnit, dansar jag omkring och gör hoppsasteg. Det finns inget bättre löparväder än det vi har nu. Duggregn gör luften ren och lungorna stora som luftballonger. Och med bara en månad kvar till tjejmilen är mer regn precis vad jag behöver.