Lite då och då dyker det upp mail i min inbox från olika föreningar och tillverkare som prisar bastuns underbara fantastiskt hälsosamma effekter.

Själv ställer jag mig ytterst tveksam till det positiva i att chocka kroppen med häftiga temperaturväxlingar och stillastående läbbig luft. Och då ska vi inte glömma det faktum att det ofta sitter en massa nakna vilt främmande människor i samma kvava lilla rum.Uuuäck!

Om vi säger så här: jag gör hellre en rotfyllning, så fattar ni vad jag anser om bastubad.

Då kan man kanske tycka att det är lite märkligt att det faktiskt finns en bastu i mitt eget hus. Den bara fanns där när vi köpte huset och trots att ingen i Weiss-familjen är någon bastubadare så vägrar mannen att göra om den till förråd.

Ytterst frustrerande.

Det innebär inte att den står tom. Hela bastun är fylld med pryttlar av olika slag och när vi för två år sedan frågade 7-åringen (då 5 år så slipper ni räkna själva) om hon visste vad en bastu är för något kom svaret klockrent:

– Määäh, suckade hon och skakade på huvudet åt vår imbecilla okunnighet. Det är klart jag vet. Det är ju ett rum med smink i.

Och det är ungefär det jag också tycker att man ska ha den till.