Det du tränar blir du bra på, sa en personlig tränare som jag snackade med häromdagen. Orden ringde i mina öron under gårdagens yogapass. 

För ett halvår sedan gick jag på yoga minst en gång i veckan, och även om jag aldrig varit en speciellt vig människa tyckte jag att mina korta muskler på baksida lår blev betydligt mjukare. Men jisses, så stel man kan bli på sex månader.

Mer än halva passet i går gjorde vi sittande framåtfällningar av alla dess slag. Ni vet, när man ska fälla från höften och försöka nå med händerna under fötterna. Jo men tjena. Jag tyckte att det var ett så himla tråkigt pass. Men ibland måste ju träningen få vara tråkig också, eller jobbig rättare sagt. Man kan inte bara träna sådant man redan är bra på. Så nu ska jag försöka motivera mig själv att gå på yoga varje vecka, i alla fall till jag kan göra en framåtfällning utan att gråta av smärta.

Vilken är din värsta träning för tillfället?