Torsdagens regeringsbeslut om att censurera teknik- och programutvecklingen i radio och tv är inget annat än ett rent sabotageförsök mot public service. 

Ett helt unikt bakåtsträvande beslut.

Det är inte det första angreppet på Sveriges Radio och SVT från den moderatledda regeringen. Tidigare har sändningstillståndet kortats för att öka möjligheterna till politisk styrning av företaget. Och nu har de alltså infört ett direktiv som i praktiken gör utvecklandet av en tjänst som SVT Play till en omöjlighet.

Det är en ren örfil mot hela public services verksamhet.

Inte bara inser alla med grundläggande kunskaper om medievärlden att public service är det enda medieföretag som kan driva teknikutvecklingen framåt i dagens snabbt föränderliga medieklimat. Man har få kommersiella hänsyn, man har den ojämförligt största kompetensen och är i dag ett företag med framåtanda.

Som jämförelse räcker det med att titta på tv-tablån för de kommersiella kanalerna.

Såväl Tv4 som Kanal 5 och Stenbeck-tv fyller vintern 2010 sin primetime med billiga, mer eller mindre gratis repriser på komediserier från 90-talet. Att Vänner, Scrubs, till och med Helt hysteriskt har fått en renässans på sistone är en tydlig markör på hur, fattig och feg den kommersiella tv:n blivit de senaste åren.

Om man inte ens törs kosta på sig humorserier från det senaste decenniet, hur ska man då förväntas driva program och teknikutvecklingen i en tid då vårt sätt att se på rörlig bild och konsumera nyheter förändrats från vecka till vecka?

Men än värre är att  Sveriges radio med Cilla Benkö, Mats Svegfors och Hanna Stjärne i spetsen nyligen avslutat en magnifikt ambitiös studie av hur framtidens medieklimat kommer att se ut. Den så kallade Framtidsutredningen. En studie som vågat vara intellektuellt sökande och förutsättningslös och som inte bara gagnar Sveriges Radios utveckling utan samtliga medieföretags.

Ett klockrent exempel på hur public service kan vara ett serviceorgan även för sina konkurrenter. Dessutom en given grundkurs i medieutveckling för alla intresserade politiker.

Att regeringens svar på detta visionsarbete blir ett förbud mot utvecklingen av nya format är inget annat än ett rent lustmord.

Ett så orimligt beslut kan bara bottna i det alltmer störda hat mot public service som länge frodats i de moderata leden. En gång i tiden motiverades det med politiska argument. public service var vänstervridet. Ett argument som idag känns lika medeltida som regeringens medieambitioner.

Låt oss licensbetalare bidra till utvecklingen av framtidens radio och tv utan att teknikfientliga och licenshatande regeringsmedlemmar sätter käppar i hjulet.