Jahapp.

Lars Vilks ska den 11 september, 11 år efter terrorattacken, tala på ett möte med SION (Stop Islamization of Nations). Han säger själv att han vill checka lite vilka de är och vad de står för. De flesta andra nöjer sig med beskrivningen islamofober, muslimhatare, rasister. Men inte Lars Vilks.

Han går till botten med det hela. Man kan säga att han befinner sig i gränslösheten, i en värld där estetiseringen går före allt. Vilks struntar nämligen i om han på något sätt skulle legitimera SION. Jag är böjd att hålla med. Det är inte självklart att han gör det, helt enkelt eftersom han inte är tillräckligt inflytelserik. Men han skadar, ännu en gång, sitt eget rykte. Kanske vinner han i stället mer plats i sitt vid det här laget oformliga projekt.

Projektet är oformligt eftersom det både strävar efter politisk tyngd och förnekar politiken, samtidigt. Om det inte var ett konstprojekt skulle det vara hyckleri.

Som konstprojekt innehåller det lika delar provokation, självbedrägeri och positionering. Och det är inte illa. Men är det Vilks eller är det hans hund som reser till New York?