Dramatikern Lars Norén är ”en liten obetydlig figur med Dumboöron”.

Skådespelaren Jan Malmsjö är en ”ett sjukt oälskat barn med viktproblem”.

Författaren Stig Larsson söker upp unga tjejer med självskadebeteende på krogen och har sadomasochistiskt sex med dem tills de börjar gråta.

Har jag källor på det?

Jo, det har jag ju. Jan Malmsjö. Lars Norén och Stig Larsson.

Ingen av uppgiftslämnarna vill vara anonym. Alla inblandade har fått möjligheten att kontrollera sina citat och gå i svaromål. Allihop har nämligen skrivit det själva. I sina böcker.

En gång i tiden var skvaller- och kändisjournalistik ett hårt jobb.

Den slipade kändisreportern var tvungen att odla källor under åratal. Bjuda på dem på drinkar. Fjäska för oändligt många människor. Till slut kanske man fick ett litet guldkorn man kunde skriva hem om.

Inte nu.

Det var länge sedan vår främsta källa till skvaller var att ligga och trycka i ett buskage med teleobjektiv.

Numera räcker det gott med att kolla igenom Vårbokskatalogen. Eller man behöver inte ens göra det. Förr eller senare ringer alltid någon trevlig marknadsförare från bokförlaget och berättar på exakt vilken sida vi kan hitta den där lilla formuleringen om Malmsjös alkoholvanor.

Men det är väl en sak  att smyga in en grov och plump ärekränkning på sidan 245. Det är något helt annat att blåsa upp den i en ”fet rubrik” med ”stor bild”!

Borde vi hålla oss för goda för att skriva om vad våra mest hyllade kulturarbetare skriver i sina böcker?

Ja, om inte annat för att undvika att slöa till helt.