Vardagkväll på restaurang Smedjan. Elva män ser på en hockeymatch på storbildsskärm, i andra änden av restaurangen sitter två och ser samma match på en TV-apparat.

När Luleå gör mål vrålar de: Jaaa! När Linköping kvitterar säger de: Nej.

Var är brudarna?

Att det råder brist på kvinnor i Pajala vet hela Sverige. I åratal har det varit en visa, fast den visa som hörs på Smedjan i kväll är TV-kommentatorernas snatter och karlarnas vrål.

Kommunen och länsstyrelsen i Norrbotten har publicerat en rapport om kvinnobristen. År 2010 hade Pajala 2980 kvinnor och 3300 män. Rapporten är en smula beskäftig:

”Centrum för regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet, lyfter fram unga kvinnor som nyckeln till positiv befolkningstillväxt.”

Man kan uttrycka det så här: Utan unga kvinnor blir inga barn gjorda. Rapporten säger:

”Det får inte bli för tråkigt i Norrland. Då flyttar ungdomarna och först flyr kvinnorna.”

Redan på 1940-talet började det, och har egentligen aldrig slutat.

Möjligen har bristen på kvinnor bidragit till en robust, gammaldags manskultur. Lotte Fernvall ber en hygglig karl hålla hennes rosa väska en kort stund. Blir jag sedd med den får jag inte vara med och jaga älg mer, skämtar han.

Fantastiskt nog kan den nya gruvan vända trenden som pågått i 60 år. En gruva är traditionellt arbetsmiljö för män. Men Northland Resources har bestämt att hälften av arbetsstyrkan ska vara kvinnor. Så om allt går väl blir gruvan en magnet för brudar.

Tänk om det om ett par år sitter kvinnor på Smedjan.

Jaaaaaaa! vrålar karlarna.