Startsida / Inlägg

Sunne: ”Skönt återvända och se mobbarna arbetslösa”

av Lotte Fernvall

 

Två unga kvinnor sitter på restaurang Saffran & Vitlök i Sunne. De pratar om det lilla samhället. Jantelag, likriktning, misstänksamhet mot det främmande och ofta håglöshet. Andra sidan av samma mynt är närheten människor emellan, naturen och det lilla samhällets trygghet.

Johanna Skogman är 21 år, uppväxt i grannkommunen Munkfors på andra sidan berget.

Camilla Larsson är 33, uppväxt i Hagfors norr om Munkfors, därefter i Småland och Åkersberga.

En bidragande orsak till att familjen flyttade till Småland var mobbingen av Camilla i skolan. Hon är adoptivbarn och har mörk hy. Hon minns att folk sa:

Oj, har hon kommit i banankartong?

Hon minns att vuxna vände på hennes händer och tittade på handflatorna och förundrade sig över att de inte var lika bruna som ovansidan.

Hon minns det ständiga ordet ”neger” och skräcken för rasterna.

– Och det var på 1980-talet, säger hon. Det var inte forntiden.

Hon har återvänt till bygden i stor stil. Hon är chefredaktör för Gazz, en poptidning som distribueras gratis i Stockholm, Göteborg och Malmö. Hon är hemtam i kändisvärlden och droppar gärna namn.

Så varför har hon återvänt?

– Jag är i Stockholm varje vecka. Det är skönt att komma hem till Sunne och dra på sig mysbyxorna. Här är fint och trevligt. För småbarn är det idylliskt att växa upp här.

Du har ju nyss berättat hur mobbad du var?

– Man får förstås inte lämna normen.

Camilla lutar sig fram.

– Det känns jävligt skönt att komma tillbaka som segrare och se de som mobbade mig arbetslösa.

Johanna Skogman drömmer sig bort
Johanna Skogman vill bli journalist.

Johanna är en av de arbetslösa, fast ur en yngre generation. Hon har fått plats som praktikant på Gazz. Johannas jobbcoach ringde till Camilla och tjatade in henne, ett belägg för att de förtalade jobbcoacherna och arbetsförmedlingarna inte alltid är genomusla.

Camilla säger att Johanna ska få anställning när praktikperioden är över.

Johanna pratar om jantelagen: du ska inte tro att du är något.

– Fotboll, ishockey och bandy. Det var det som gällde i Munkfors. Jag tyckte om att läsa och då ansågs man konstig.

Hon säger att det är ”Domus-stil” på Munkfors, fast i nästa andetag blir hon entusiastisk och pratar om skogen, forsen, ön i Klarälven.

– Där den gamla järnvägen gick har de gjort nio mil bilfri cykelväg ända ner till Karlstad!

Camilla och Johanna är framtiden. De har studerat, de är beredda att röra på sig, de vill prova nya saker. Det är nödvändigt för att få tag i ett jobb.

– Man slutade skolan, gick till bruket, knackade på och ställde sig där, säger Stefan Agnemyr, verksamhetssamordnare på arbetsförmedlingen i Munkfors, Johannas hemkommun. Bruket skulle ha arbetskraften. Ingen fick sno arbetskraften för bruket.

 Stefan Agnemyr, Torbjörn Johansson och Katarina Wohlfart på arbetsförmedlingen i Munkfors.
Stefan Agnemyr, Torbjörn Johansson och Katarina Wohlfart på arbetsförmedlingen i Munkfors.

Nu är stål- och järnverken nedlagda eller slimmade. Bruksorterna längs Klarälven är katastrofzoner i tabellerna över ungdomsarbetslöshet: Munkfors 29,5 procent, Hagfors 32,2, Forshaga 35.

En tredjedel av ungdomarna i Forshaga saknar gymnasieutbildning.

Här byggs landsbygdens utanförskap. Kan det brytas? Torbjörn Johansson, chef över sex arbetsförmedlingar i Fryksdalen och Klarälvsdalen, visar med hjälp av några staplar det sociala arvets betydelse.

Fryksdalen och Klarälvsdalen löper parallellt i nord-sydlig riktning.

Kommunerna Sunne, Torsby och Kil ligger i Fryksdalen. De präglades av småföretag, jordbruk och blandad industri.

Kommunerna Munkfors, Hagfors och Forshaga ligger i Klarälvsdalen och dominerades av bruken.

Arbetslösheten i de gamla bruksorterna är betydligt högre. Kil och Forshaga ligger bredvid varandra. Bägge har ungefär 15 kilometer till Karlstad. Kil har 25 procents ungdomsarbetslöshet, Forshaga 35 procent.

Arbetsförmedlingen i Munkfors har fått förstärkning med Katarina Wohlfart från Vimmerby. Hon ska ägna sig åt ungdomarna. Det är hon som hjälpt mig att få kontakt Johanna och Camilla.

En dragkrok kan användas till mycket.
En dragkrok kan användas till mycket.

De står för framtidstron, trots att de klagar över instängdheten och brist på initiativ. ”Har du sett filmen Bröllopsfotografen? Precis så är det här.”

Camilla säger att hon försökt men inte fått tag i personal i Sunne.

– Vi har inte gett upp hoppet om att etablera redaktionen här. Jag tror att fler företagare kommer att flytta hit. Hyrorna är låga. Kommunikationerna tämligen goda. Det är de utifrån som kommer att förändra andan i bygden.

– Man måste sälja sig själv som varumärke. Det har jag blivit itutad på arbetsförmedlingen, säger Johanna.

Vad är det bästa och sämsta med Sunne?
http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/inrikes/article16391377.ab