Sportspegeln fyller 50 år i dag och i dagens tidning har jag plockat ut fem av mina favoriter genom åren och ni ska ju förstås och få se och höra dessa i aktion. Innan jag lämnar över ord och bild till Jane, Bosse, detektiven Resnick och de andra vill jag bara fråga er… håller ni med? Vem är er favorit? Saknar ni någon?

Janne Lorentzon

Det är lättare att hitta bilder på Simon Bank i speedos än på Janne Lorentzon i en Sportspegel-sändning men det spelar ingen roll. För han finns där. Jag kan, med risk för att bli inspärrad på obestämd tid, erkänna att jag ryser när Janne tar mig med ut på ett internationellt svep. Han gapar inte, överdriver aldrig. Bilderna talar och sakligheten har blivit hans signum. ”Arsenal, i röda tröjor”. ”Matchen slutade… 1-1”. Janne, jag vet att du har gått i pension… men du… sluta aldrig!

Bosse Hansson

En ikon inom svensk tv-sport och unik på många sätt. Ofta ackompanjerad av Arne Hegerfors men en klassprofil även på egen hand – som kommentator, årskrönike-ankare och tyckare. Ingen har presenterat så många årskrönikor än Bosse Hansson. Ingen har refererat ett kanonskott i krysset under en VM-match på ett mer charmigt passivt sätt (”mål!”) än Bosse Hansson. Ingen har sågat VM 90-laget så många gånger och på samma sätt Bosse Hansson. Hissa hans röda kavaj till taket i Sportspegeln-studion – nu!

Jane Björck

Jag var kanske tio år, jag vet inte säkert, men när andra tyckte att Tarzans Jane var den tuffaste tjejen som fanns fastande jag för en annan – Sportspegelns Jane. På den tiden verkade det som att Jane Björck kunde tala alla världens språk. Nu vet vi att… hon gör det, typ. Jane gjorde VM-comeback i somras och fyrade, som enda reporter, av ett smatterband med frågor till Diego Armando Maradona. Det var ett av de bästa inslagen under hela VM. Ingen har heller påat så många inslag med ”jo visst” i en och samma sändning som Jane. Och det var länge sedan detektiven Resnick var i farten…

Arne Hegerfors

En av våra mest mångfacetterade tv-sportjournalister genom alla tider. Glimten i ögat har alltid funnits där men det var inte, i första hand, ordvitsarna eller skratten som fick oss att falla pladask, utan minnena som Arne skickat med oss genom sina referat från Bernt Johanssons OS-guld i Montreal 1976, Tre Kronors VM-guld i Wien 1987, handbollsherrarnas VM-guld i Prag 1990, Sveriges magiska VM-sommar 1994… och så vidare, och så vidare.

Pelle Nyström

”Blåvitts försvarsspel är nonchalant, slarvigt och…. darrigt”. Konstpausernas okrönte konung Pelle Nyström har aldrig fått dra på sig den röda kavajen. Han har dragit hem inslag i stället och servat oss tittare med reportage från alla världens hörn. Från Vancouver till Partillebohallen. Nyströms storhet ligger inte bara i hans karaktäristiska sätt att berätta historier. Storheten ligger även i att det inte finns något uppdrag som är varken för stort eller för litet för honom. Det gör honom till en hjälte. ”Vad AIK saknar är en…. målskytt”.

/ Leifby