Torskbeståndet i Östersjön håller på att stabiliseras, pentiumprocessorerna blir snabbare, Uefa testar fyrdomarsystem och Kleerup har hittat en ny flickvän.

Det händer saker runt om ”i världen”.

Men inte i Halmstad.

Där trippar stadens Bollklubb fortfarande inte till den här smörjan.

Den här hade passat bättre…

*****

När Helsingborg reser till Halmstad i morgon (efter att ha svängt inom McDonalds) för att hålla liv i den allsvenska guldstriden så måste jag erkänna att jag håller en tumme för att de tar tre poäng.

Då får vi ett avgörande i allsvenskans sista omgång.
Precis som förra året.
Det är häftigt.

Och då kan vi i alla fall skryta om att vi har en spännande ”liga” här som heter Allsvenskan.

/ Leifby

Vad är det här för trams?

Den senaste tiden har vi, tyvärr, fått se mer och mer av den här sortens sattyg. Är det inte finanskristyngda och understimulerade islänningar som bygger mänskliga cyklar så är det ormtjusande afrikaner som vill bli upptäckta.

Eller, som i fallet ovan, överinnovativa spanjorer (och fransmän) som måste ta till en bil för att få tid i teve, eftersom de spelar i ett lag, i en liga där den breda allmänheten i stort sett bara intresserar sig för två lag.

Fotbollen blir mer och mer kommersiell. Och farsoten som nu sprider sig, det kreativa målfirandet alltså, är förstås en frukt av det. Konkurrensen hårdnar, det blir svårare och svårare att sticka ut, att synas. Men om alla hela tiden ska överträffa varandra så… vart hamnar vi då?

Kommer Bolton att fira ett ligamål, låt säga hösten 2018, med att skicka upp Johan Elmander i omloppsbana runt jorden? Eller kommer Roma att fira lagets första mål i ligapremiären mot Albinoleffe med att fingera en…konklav?

Jag tyckte att Fransesco Totti var farligt nära gränsen redan för några år sedan. Men han kom undan med det för att det var nytt, oväntat, överraskande… och för att det var just Totti som gjorde det.

Spanjorer, afrikaner, islänningar, och många andra också för den delen, har passerat den gränsen nu. Jag vill se genuin glädje över att ha gjort ett mål. Inte en massa trams, flams eller välregisserade cirkusnummer.

Jag kommer ihåg när den lille skotten Gordon Strachan gjorde mål på Västtyskland i VM 1986. Han sprang ut till reklamskyltarna för att fira. Han tog ett skutt, insåg att han inte kunde ta sig över och slängde i stället upp foten lite lattjo.

Bosse Hansson tog fram de superlativen han satt inne med på den tiden… det vill säga ”fyndigt”, ”fräckt” och ”finurligt”. Och jag var hur nöjd som helst med det. Det blev ju mål. Han blev glad. Det räckte gott så. I dag gör det tydligen inte det.

Så… frågan jag ställer er är. Behöver vi mer underhållning än själva målet?
Räcker det inte med att en målskytt bara, som på 20-, 30-, 40-, 50-, 60-, 70-, 80- och 90-talet, knyter en näve eller tar ett par hoppsasteg? Vräker sig i gräset? Gör en piruett?

Eller, och det är den bästa av alla varianter, inte gör någonting alls…?

*****

Och följdfrågan blir förstås…
Är det här verkligen någonting att hetsa upp sig för och bli upprörd över?
Nej, det är väl tveksamt. Men jag hade inget bättre för mig.

*****

Det kan rentav vara farlig att överdriva sitt firande också.
Fråga bara Paulo Diogo.

/ Leifby

Äntligen!

Det har gått en vecka nu, exakt, sedan den mystiske mannen med fiskartröja visade upp sig nere i Malmö och när Fotbollskväll ska leverera i kväll igen, klockan 21.30, är vi förstås väldigt nyfikna på vad som dyker upp den här gången från, låt säga, snålblåsten på ett ruggigt Örjansvall.

Pelle Nyström i Takano-dress?
Chris Härenstam i bävernylonoverall?
Staffan Lindeborg med en Flavor Flav-klocka runt halsen?

Spännande blir det.

*****

Började måndagen med frukost på sängen och det var inte direkt så att jag höll på att trilla ur densamma när jag slet ut sportdelen ur Dagens Nyheter. På bästa nyhetsplats berättar DN (håll i er nu) att det finns, eller rättare sagt att det kan finnas, pyttesmål gummikulor i vissa konstgräsplaner som eventuellt, kanske, möjligen kan vara potentiellt hälsofarliga.

Ingressen, alltså inledningen på artikeln, delen som ska fånga läsarens intresse och se till så att de läser artikeln till punkt, lyder som följer:

”I en rapport från 2006 konstaterar Kemikalieinspektionen att gummigranulat i konstgräsplaner kan vara hälsofarligt och bör bytas ut på sikt.”

Frågan är om inte DN borde få lite presstöd ändå.

*****

Mats Nyström och Anna Pohjanen?

*****

I går avslutades tydligen Stockholm Open. Det stod också att läsa i Dagens Nyheter, efter gummikulorna. Eller gummigranulaten. Turneringsdirektören och den tvåfaldige segraren Thomas Johansson summerade tävlingen och veckan så här:

”En magisk vecka och en magisk avslutning”.

Delar ni hans uppfattning? Kände ni av magin? Jag gjorde inte det. Turneringen föll ganska platt, trots Roger Federers närvaro, och rusade förbi mig lika obemärkt som en inställd match i bowlingens elitserie.

Med ett undantag.
Stämmer det att bollkallarna fortfarande jobbar med håv?

När jag sökte information kring fenomenet hittade jag i stället förklaringen till varför Roger Federer bestämde sig för att spela i Stockholm.

”Bollkallarna är en viktig del av organisationen och en stor anledning till att tennisens världsstjärnor trivs och vill spela i Stockholm. Stockholm Open har av tradition bland de bästa bollkallarna i världen tack vare utbildning, taktiksnack inför och efter matcher och inte minst tack vare den speciella bollkallestämning som funnits i generationer”.

Texten, som är saxad från turneringens hemsida, är förvånande på många sätt. I flera, flera år har jag trott att bollkallarnas uppgift var att… böja sig ner och plocka upp tennisbollar från marken… och att tennisspelarna anmälde sig till turneringar för att vinna ära och berömmelse, rankingpoäng och kanske en liten slant segerpremie.

*****

I kväll livebloggar jag Halmstad-AIK tätt följt av Napoli-Milan. Hade jag haft tur i spel så hade jag lagt en slant på de ljusblå från Neapel. Milan tvingas klara sig utan flera ordinarie, bland annat Ronaldinho och Gianluca Zambrotta, och med tanke på hur försvarsspelet såg ut mot Real Madrid i veckan så…

…varning för Napoli.

Frågan är om jag inte borde liveblogga från Fotbollskväll också.

*****

Carl von Linné, han jobbade väl med håv?
Carl von Linné Open?

*****

Strasser är uttagen i Milans trupp som reser till Neapel.
Axelskadan läkt, alltså?

*****

Bollkallestämning?

*****

Gummigranulat?
Det är ett dåligt ingress-ord, som vi säger i branschen.

*****

För övrigt tycker jag att det är både märkligt och synd att ingen av de stora tv-kanalerna som säger sig vara bäst på fotboll inte kunde eller ville bjuda oss på söndagens Old Firm. Den skotska fotbollen suger väldigt ofta men mötet mellan Celtic och Rangers är ett av Europas häftigaste derbyn.

*****

Det här blogginlägget tillägnar jag Adam Alsing.

*****

/ Leifby

Som vi har väntat…

Och så kom de då äntligen. Nomineringarna till Fotbollsgalan 2010. Och med tanke på hur det såg ut så borde de ha skickats ut den 1:e april.

Erik Hamrén, Jörgen Lennartsson, Ola Wenström, Raffe Edström, Patrick Ekwall, Jens Fjellström och några förbunds- och föreningshöjdare har suttit ner och resonerat sig fram. Jag antar att det är så det går till. Att det resoneras. De borde ha kastat ett öga på den allsvenska skytteligatoppen. Där brukar man kunna hitta ett par duktiga forwards.

Det är för mig helt obegripligt att Elfsborgs Denni Avdic, proffsaktuell efter 18 mål i allsvenskan och ytterligare ett par i U21-landslaget, inte är nominerad i kategorin Årets forward.

Tobias Hysén är nominerad och han förstår själv ingenting.
Jag förstår honom.

Här nedan följer en ganska enkel metod för hur man skulle kunna resonera sig fram till ett, i alla fall rent logiskt, riktigt val.

En forwards främsta uppgift är att göra mål. Gör en forward många mål, kanske till och mest av alla, då har han varit väldigt bra. Kanske till och med bäst. Denni Avdic har gjort fler mål än både Tobias Hysén och Alexander Gerndt och borde alltså ha nominerats i kategorin Årets forward.

Allt annat är ologiskt och bara dumt.

*****

Med tanke på att det är de allsvenska tränarna som har ”jobbat fram ett underlag” till juryn som nämns ovan, är det kanske inte så märkligt att de allsvenska lagen står sig slätt mot europeiskt motstånd och att vi i år inte hade ett enda svenskt lag med i något europeiskt cupspel.

Fotboll handlar ju trots allt ganska mycket om att… göra mål.

*****

De har fortfarande inte berättat vilka artister och komiker som kommer till Malmö för att uppträda på Fotbollsgalan 2010. Jag gissar att det beror på att Svenska Fotbollförbundet vill sälja fler biljetter.

*****

Har Wilton Figueiredo verkligen varit så bra i år att han ska nomineras i två kategorier (Årets allsvenska spelare och Årets mittfältare)?

Emir Bajrami har skuttat från U21 till A-landslag och varit ett av de största och längsta utropstecknen i svensk landslagsfotboll det senaste året men det räckte alltså inte till en nominering i kategorin Årets mittfältare.

Det är också obegripligt.
Förbundskapten Erik Hamrén satt ju till och med i juryn.
Han borde ha hyfsad koll, kan man tycka.

*****

Inte ens Glenn Hysén hade nominerat Tobias Hysén före Denni Avdic.

*****

På damsidan sitter En Perlskog med i juryn.
Men vilken?

*****

Var fan är Tord Grip?

/Leifby

Jag hann inte mer än att halka in på redaktionen i morse, hugga ett Blad och en Geting i bara farten, förrän jag snubblade över den här allergichocken. Precis innan ett välaktat företag inom ohyresutrotningsbranschen kom förbi och lade beslag på ”ollen” så tog jag, förstås, tillfället i akt.

Vad tycker ni om den nya bylinebilden?

Blomman?

Leffe?

*****

En dag som denna är det annars lätt att bli sittandes, tittandes och dreglandes med Leo Messis pisksnärtskott mot FC Köpenhamn framför näbben. Det är nästan skrämmande att en liten ”vardagsmat-känsla” kommer smygande när man ser avslutet och det säger en del om den här grabben och hans vänsterfot. Finns det någon som överhuvudtaget kan konkurrera med Messis sting, skruv och sikte?

Nani försöker i alla fall, men han är inte där.

Stinget? Nej. Skruven? Nix. Siktet? Ja, det får vi ge Gareth Bale. I går satte han tre raka – i exakt samma nätmaska där borta, strax innanför den högra stolpen.

*****

På tal om Leo Messi och hans fötter.
Det börjar väl bli dags för en uppföljare till ”Min vänstra fot”.
Jag kan bjussa på titeln – ”Min vänstra fot 2”.

*****

Håller ni med mig när jag säger att Gareth Bale är den spelare som har imponerat mest av alla så här långt i liga- och cupspelet runt om i Europa? Tillsammans med Samuel Eto’o, Inter och Didier Drogba, Chelsea.

*****

Cristiano Ronaldo skulle väl kunna utmana Messi i en skottävling.
Resten kan stanna hemma.

/ Leifby

En snabbsummering – på slutsignal…

Vi hade våra farhågor, vi var oroliga för otäcka scener och läskigheter när de vita danska offerlammen skickades till slakthuset Camp Nou. Men det vart inte så farligt. De kom faktiskt därifrån – levande. Aningen tilltuffsade med vid hyfsat god vigör.

Barcelona startade frenetiskt och borde ha gjort 1-0, 2-0, 3-0, 4-0 och spelat in tre poäng och sig själva på måltipset under matchens första halvtimme.

Det stannade vid 1-0.

Leo Messi sprätte upp en vänster bakom Johan Wiland men sedan tog svensken fram hammare, spik och… äh, han släpade in stor jävla Maersk-container och ställde framför sitt mål.

Barcelona mattades, FCK stack upp, Santin lärde sig offside och i andra halvlek spelade Köpenhamn förhållandevis jämnt med kanske världens bästa hemmalag.

Det slutade 2-0 sedan Messi definitivt punkterat matchen på tilläggstid men… MEN… dessförinnan hade N’Doye skjutit sönder ribban bakom Pinto och Santin missat öppet mål på returen.

Den där lär han gräma sig för ett tag, Santin.

*****

Starkt att FC Köpenhamn kan hålla uppe spelet så bra på bortaplan och mest imponerande av allt var att de orkade. Vi har sett andra lag, större lag med bättre och mer väldbetalda stjärnor, krokna totalt på samma plats.

Nu vänder serien och det ska bli kul att se returen på Parken.
FCK kanske till och med skrälla där, i kylan och ölstänket.

*****

Okej, Barcelona kanske inte tände till på alla cylindrar. Det såg lite väl nonchalant och oinspirerat på sina håll. Om FC Köpenhamn gick ut och slet sig igenom ett barfotamaraton på glödande kol – då var Barcelona ute på en kvällspromenad med jycken.

Den korta rundan.
Den runt knuten.

*****

I första halvlek var FC Köpenhamn så långt bort i från Barcelona-målet att målvakten Pinto hann fläta håret…

*****

Svenskarna då?

Johan Wiland var briljant, Oscar Wendt bra, Mikael Antonsson nästan lika stabil som han var skäggig och Peter Larsson ”pigg” de sekunder han fick spela.

Men ingen kom över Messis matchtröja. En klar besvikelse, förstås.

Var det ingen som vågade?

Med tanke på att svenskarna tog foton och poserade på Camp Nou, som en skock japanska turister, tidigare under kvällen, så borde väl någon ha försökt norpa en tröja också.

*****

Villa gör ju inga mål.
Det gjorde Zlatan.
När petar Pep nästa svindyra nyförvärv?

*****

Inter-Tottenham 4-3. Det stod 4-0. Jag hade velat sitta i Bank&Nivas soffa den här kvällen. Jo, det finns faktiskt en sådan. Den står i ett hörn på redaktionen, bakom Robert Lauls nedlagda blogg.

*****

Nu tar jag en live-paus ett tag.

Återkommer eventuellt från Kungliga på söndag, om Robin Söderling går upp i en final mot Roger Federer.

Det kan bli lite som FCK mot Barça.

Kram!

/ Leifby

Det är sådana här dagar, när nordanvinden och regnet piskar in kylan hela väg in till de där små, små muskelfibrerna som Ola Andersson alltid pratar om i Viasat-studion, som man önskar att den allsvenska guldstriden redan var avgjord…

…eller att man fick norpa en tröja från Roger Blomkvists översta byrålåda.

Hans chefer har, som ni säkert har snappat upp, bestämt sig för att först förnya Sportspegeln – och efter det se över kanalens klädpolicy.

Spegeln fyller 50 år nästa år och nye chefen Per Yng, som tog över efter Signerat Svanberg, vill ”pigga upp 50 åringen”… genom att stycka upp stackarn.

Magkänslan säger… nja. 19.00 känns inget bra och jag blir besviken över tanken på att skuffas över till SVT24 vid 20.30. Jag vill inte över dit. Jag vill sitta i de fina salongerna, inte i garaget bland all annan bråte. Och jag är inte alls säker på att det här experimentet faller särskilt väl ut.

Det brukar bli ramaskri när Rapport och Aktuellt skiftar kanal och hur kommer det att låta nu?

Ove, 63, i Osby lär ha synpunkter.

Någonting säger mig ändå att det finns ett klokt underlag för förnyelsen.

SVT är en Institution.

Ingen går in och trixar med Spegeln, eller ”50-åringen” som den tydligen kallas i tv-huset, utan att det finns fog för det. Det ligger enkäter, intervjuer och mätningar till grund för det.

*****

I kväll riktar vi blickarna mot Camp Nou – och ni följer Barça-FCK hos och med mig, om ni vill.

Den svenska idrottshistorien kan berätta om flera ”omöjliga” svenska uppdrag.

• Tomas Johansson vs. Aleksander Karelin
• Robin Söderling vs. Roger Federer
• Pekka Lindmark vs. Krutov, Larionov, Makarov
• Sven Nylander vs. Minst tre andra, lite bätttre häcklöpare

Det finns säkert fler…?
I kväll får vi, sannolikt, foga in ytterligare ett namn till den listan.

Johan Wiland vs. Barcelona.

Jag minns när handbollsmålvakten Mats Olsson berättade att han alltid gick in i matcherna med målsättningen att hålla nollan. Det känns som att Wiland har ungefär samma förutsättningar som gamle, fine Olsson alltid hade, när han kliver in för att möta Barcelona i kväll.

*****

Sibylla har namnsdag i dag.
Jag tänkte gå förbi och gratulera med en tunnbrödrulle och en iskall Pucko.

*****

Mats Olsson gjorde 294 landskamper för Sverige. 294! Det är respekt.
Men han höll nog aldrig nollan.

*****

Om Johan Wiland går in och gör en stormatch i kväll, då får vi äntligen en tronföljare till ”San Siro-Sven”.

”Camp Johan”, funkar det?

Får Oscar Wendt chansen att sticka upp i en kontring, då hoppas jag att han gör en Pascal Simpson…

/ Leifby

Hösten är kommen… och vi som har försökt förtränga det ett tag, vi som har kört våga-vägra-vinterjacka i en vecka, vi fick oss en ordentlig väckarklocka i går när Roger Blomqvist, tidigare i Deadliest Catch, klev in i Fotbollskväll.

Kollega Mats Nyström var inte sen med att komma med synpunkter på Blomqvists utstyrsel. Han levererade när ”offret” inte hade någon chans att försvara sig.

– Om ni ser någon ser en kille med svart SVT-mössa och fiskartröja där nere vid havet kring Malmö, då är det Roger Blomqvist som är ute efter arbetet på Malmö Stadion i kväll, sa Nyström när Blomqvist hade lämnat över till studion (19.20 in i klippet).

Det måste vara en av de tyngsta sågningarna någonsin kollegor emellan, under en direktsändning, i SVT-sportens historia?

*****

Jag håller fast vid mitt guldtips som jag levererade efter matcherna i går.

Helsingborg tar hem det här.

Det känns som att de har de hetaste, bäst formtoppade och mest rutinerade spelarna på de viktigaste och mest utsatta positionerna.

• Hansson känns mer trygg än Dahlin.
• Sundin och Gerndt är vassare än Mehmeti och Larsson.
• Lantz är tuffare än Kruys, Figueiredo och Pekalski.
• Conny Karlsson verkar smartare än Roland Nilsson.

*****

Men visst hade Mats Nyström en poäng?
Om inte flera…

*****

Jag jämförde Daniel Mendes vrålläckra segermål mot Malmö i går men ett Fransesco Totti-mål mot Inter på San Siro för ett par år sedan.

Det var lite väl saltat – men visst finns det vissa likheter… i alla fall i själva avslutningsmomentet?

*****

En sak jag inte förstår mig på, och ni får gärna hjälpa mig här, är varför Roland Nilsson envisas med att INTE spela Dardan Rexhepi mer än han har gjort den senaste tiden.

Dardan, eller D-Rex som han kallas, fick chansen från start i det upphaussade guldderbyt mot Helsingborg för en månad sedan – och tog den så in i h-vete, rent ut sagt.

Rexhepi låg bakom segern med ett mål och en assist.

Belöningen?

Bänkad i fyra raka matcher, tre inhopp med mindre än tio minuter kvar och sammanlagt 44 minuters speltid – av 360. 

Är det fingertoppskänsla?

*****

Om nu Roger Blomqvist känner för att hämnas på elakingen Mats Nyström så är det lätt gjort, tv-arkivet erbjuder nämligen ett smörgåsbord av tänkbara vendettor. Eller vad sägs om…

…skjutjärnet Nyström?

…komikern Nyström?

…eller dramaturgen Nyström?

*****

Nyström-bloggen?

*****

/ Leifby

”… han heter Sven-Göran Eriksson… och han kommer ifrån… Torsby”

Så länge jag kan minnas har Pelle Nyström refererat och rapporterat hockey, fotboll, handboll, basket, volleyboll, friidrott, bandy, brottning, boxning, fäktning, gång, orientering, rodel, simning, simhopp, segling, skytte, triathlon, vattenpolo, damhandboll, aikido och kälkhockey för tv-sportens räkning…

…och jag är osäker på hur många inslag och nedslag som han har inlett på just det där Nyström-karaktäristiska sättet.

”… hon kommer ifrån… Polen”.

Jag skulle tro att det rör sig om… alla.
Vad jag däremot vet är att han alltid gör mig glad.

Jag tror aldrig att jag har sett Pelle Nyström leda en nyhetssändning eller en Spegel. Han är alltid på vift, ute på fältet, inklämd i en mixad zon, ivägskickad på presskonferenser eller på stora och små mästerskap.

Det gör honom inte mindre på något sätt.
Snarare tvärtom.
Ingenting är för stort eller för litet för honom.

Ena veckan kan han sätta tänderna i en olympisk hockeyturnering – för att veckan därpå vara på plats på en serielunk i Partillebo-hallen som bara de närmast sörjande bryr sig om.

Pelle Nyström är en krigare, en fältherre ute på uppdrag – för vår skull.

Jag vet inte hur de gör där borta i tv- och radiohuset, på tv-sportens redaktion, men om de hissar upp röda kavajer i taket så borde Pelle Nyströms röda piké-tröja skickas upp direkt och ta plats där, bredvid Janne Lorentzon, Agne Jälevik, Bosse Hansson, Arne Hegerfors och allt vad de heter.

Pelle Nyström är i samma kaliber.

I går, i Sportspegeln, slog han till igen.
Den här gången från ett gråmulet Leicester, hos en gråmulen Sven-Göran Eriksson.

Missa inte den vandrande ”speaken” (1,29 in i inslaget).
Skinnjackan, tempot, flåset…

*****

Vart höll Tord Grip hus?

*****

Senare i kväll tänker jag ge er den allsvenska guldjakten – live.

Malmö FF – Kalmar FF
Elfsborg – Helsingborg

Matcherna sparkar igång 19.00 men vi startar uppsnacket en halvtimme innan.

Hoppas ni hänger med då.

Pelle Nyström gör det garanterat.

/ Leiifby

Det var en märklig lördag i går, på många sätt.
AIK gjorde mål och vann, Zlatan gjorde självmål och kvällen avslutades med The Wedding Singer.

Ibrahimovic hyllas i italiensk press i dag och kallas för ”assistkung”.

Faktum är att det är ganska ovanligt att Zlatan gör två assist i samma match. Om vi börjar slå lite i statistikböckerna, och det gör man ju gärna en söndagsförmiddag, så upptäcker vi snabbt att svensken aldrig har noterats för fler än nio assist någon gång när ett ligaspel har summerats.

Säsongen 2007/2008 serverade Zlatan nio gånger – på 26 matcher. 
När han vann skytteligan på 25 mål 2008/2009 stod han för sju assist på 35 matcher.

Kikar vi på till exempel Samuel Eto’o och Leo Messi så ligger de också där omkring.

När vi ändå är inne och nördar ner oss i assiststatistik så vill jag bara passa på att nämna att Hamburgs Jose da Silva Junio Ze Roberto och Lewis Holtby i Mainz passar bäst i Europa just nu.

Sex var, så här långt.

Didier Drogba står annars i en klass för sig.
Chelsea-anfallaren har gjort sex mål och fem assist på de åtta inledande omgångarna i Premier League. Och då har Drogba faktiskt bara spelat sju av dem.

Marko Jantunen-vibbar på honom.

*****

Zlatan och Ronaldinho hade ju varsin privat liten uppvisning på San Siro i går kväll.

Vem imponerade mest, tycker ni…

… Zlatan med sin dubbelsula?

… eller Ronaldinho med sin sultunnel?

Telefonslussen stänger klockan 20.00.

*****

Ibra fick kritik av tränare Massimm… Massimil… Allegri efter matchen.

– Risken är att han irriterar motståndaren så att han blir skadad, sa Allegri.

Finss det överhuvudtaget en sådan risk?
Efter tvåsulsstämplingen i går?

Nu, när Roy Keane har lagt skorna på hyllan, finns det väl ingen frisk och normal (inte för att Keane stämmer in speciellt väl på just den beskrivningen) människa som skulle gå in i ett ”motlägg” med Zlatan?

*****

Om ni har lite tid över i dag, före Merseyside derbyt mellan Everton-Liverpool, så tycker jag att ni ska lyssna på Kalibers granskning av våldet på och kring fotbollsplanerna, runt om i Sverige.

/ Leifby