Wanja Lundby:Wedin förefaller vara en älskvärd person och hon har lyckets med bedriften att under snart nio år som LO:s ordförande inte hamna i blåsväder – förrän nu.
Möjligen är det därför allting blir fel. Hon, eller hennes omgivning, har ingen träning på att hantera kriser.
Det är gulligt att fira lillsyrrans födelsedag i Danmark och strunta i att media kräver svar på frågorna om AMF-pensionen. Men det är också ett väldigt effektivt sätt att skaffa sig problem vilket Lundby-Wedin gjorde med besked.
Det var också klantigt att kalla sig för grundlurad. Alldeles särskilt som hon inte längre står fast vid att hon är dragen vid näsan. Nu anklagar hon sig i stället för att vara alldeles för slapp – hon har nöjt sig med förklaringar som hon inte borde ha gjort.
Lundby-Wedin behöver en krishanterare. Och en pressavdelning som har telefoner det går att svara på.

Det har man ju förstått att det man ska göra är att twittra. Bloggar är urmodigt, moderna människor är snabba och twittrar.
Men jag skriver faktiskt fortfarande brev som distribueras med posten och jag skickar födelsedagskort. Klart gammeldags alltså.
Dagens stora ämne är fortfarande AMF:s pensonsavtal med förre vd och LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. Var hon och alla andra styrelseledamöter korkade eller är det os hon säger att de var förda bakom ljuset?
Mitt grundtips är att Wanja rider ut stormen. Förutsatt att inga nya guldkantade avtal uppdagas inom den närmaste tiden.

Det kan hända att AMF godkänt för höga premier för förre vd:n Christer Elmehagens pension. Han skulle i så fall få mer än 70 procent av lönen de fem första åren, och 65 procent resten av livet.
Om så är fallet är det osannolikt klantigt. Både av den som räknat fel – och av dem som godkänt utbetalningarna. Det vill säga AMF:s styrelse med bland andra LO:s Wanja Lundby-Wedin och Svenskt näringslivs Urban Bäckström.
Alla gör fel då och då. Men fel av den här storleken? Sällan.

Det pågår en kapplöpning om vem som är först med att kräva fryst lön i den politiska sfären. Allra först var två M-ledamöter, därefter hakade socialdemokraternas gruppledare Sven-Erik Österberg på – och sedan kom Maud Olofsson, näringsminister (C) som ett brev på posten.
Därmed är frågan avgjord. Det blir ingen höjd lön för statsråden 1 juli och ingen för riksdagsledamöterna 1 november.
Varför skulle Statrådslönenämnden och Riksdagens arvodesnämnd lägga ut pengar på dem som inte vill ha mer? Det finns ingen anledning.

1 maj förlorar domare rätten att viga. Inget särskilt konstigt med just det men den allmänna villervallan kring vigsel är bedrövlig.
Konstigt nog har Kristdemokraterna den enda genomtänkta linjen. Nämligen att den juridiska förbindelse man ingår när man gifter sig sköts av staten. Eventuella välsignelser, fester eller annat är den andra som har hand om.
Men det är tydligt för enkelt.
I stället kommer kyrkorna, och enskilda vigselförrättare som godkänts av länstyrelsen, få fortsätta viga om de vill. Men i så fall måste de viga även enkönade par. Enskilda kyrkliga vigselförrättare kan dock säga nej.
Varför krånga tll det? Jag har inget svar.-

I dagens tidning avslöjar vi att över 300 lärare redan fått kicken, 700 till får gå inom kort och flera tusen till väntas få lämna sina jobb eftersom kommunernas ekonomier snabbt försämras.
Responsen är enorm, det ringer hela tiden och på nätet läggs det ut nya kommentarer varje sekund.
Frågan är väldigt allvarlig men gensvaret från läsarna är hur kul som helst. Mer sånt!

EU-parlamentet centralt satsar 200 miljoner kronor på att öka valdeltagandet i valet den 7 juni.
Det är lovvärt på alla de sätt och vis men parlamentets största problem är att det inte lyckas tala om hur viktigt det är.
En ledamot med plats i ett intressant utskott kan ha väl så mycket att säga till om som en svensk minister.
Men parlamentet lider fortfarande av att det började som en tandlös diskussionsklubb utan någon som helst makt och inflytande.
Numera har det medbestämmande på flera stora områden och fler blir det när – och om – Lissabonfördraget går igenom, När parlamentet är medbestämmande betyder det att det måste bli överens med ministerrådet, det vill säga med medlemsländernas regeringar.
Det gäller bland annat miljö- och klimatfrågorna där åtskilliga svenska ledamöter är inblandade.
Så en röst i valet till världens enda riktigt multinationella parlament har faktiskt betydelse. Även om många inte tror att så är fallet.

SvT:s KG Bergström och jag har aldrig jobbat på samma ställe. Men vi har jobbat med samma saker sedan Olof Palme var statsminister så jag tycker att han är mer kollega än konkurrent. Vi har setts, samtalat och haft trevligt på jobb.
Nu går han snart i pension. Sista avsnittet av programserien Rakt på med KGB är sänt och snart kan han ägna mer tid åt tennis, skogsarbete och älgjakt.
Det är han värd. Men jag kommer att sakna honom.

I sista programmet möttes Fredrik Reinfeldt (M) och Mona Sahlin (S). Ingen av dem vann även om Sahlin krokade upp statsministern fint genom att säga att han sänkt skatten med 15 miljarder lånade kronor. Men inte är beredd att höja statsbidragen till kommuner och landsting med samma summa.
Reinfeldts motsvarighet var att säga att pengarna knappast räcker till allt det som Sahlin vill göra. Men det var kanske en smula mer defensivt än Sahlins boxarslag.

I dag fick AMF Pensions mångårige vice vd sparken. Han placerade om sina egna pensionspengar innan företagets kunder fick veta att värdet skulle skrivas ner med åtta procent. Hade det handlat om aktieaffärer hade det sannolikt varit frågan om en olaglig insideraffär. Nu är det inte olagligt – men omöligt att förklara för pensionsspararna. Därför fick han gå.

Sänkta pensioner.
Sänkta löner.
I historieböckerna har torsdagen den 12 mars 2009 en given plats.
Sedan krisen slog till har svenska folket blivit fattigare. Kronans fallande kurs innebär en kollektiv lönesänkning, pengarna räcker inte lika länge som förut.
Men den syns inte i pappren från banken, sänkningen smyger sig på. Mycket tydligare besked fick i går två grupper – Volvos anställda och landets 1,6 miljoner pensionärer.
För första gången sedan krigsåren har de anställda på ett stort och aktat exportföretag gått med på att sänka och frysa lönerna. Visserligen ”bara” under nio månader, men dock. För skams skull skär ledningen även i sina egna inkomster.
Lika unikt är det slutliga beskedet från Försäkringskassan. Vid årsskiftet sänks inkomsten för en vanlig pensionär med 526 kronor i månaden eller drygt 6 300 kronor om året. Statens kaka är inte längre säker.
Den sänkta pensionen och de frysta och sänkta lönerna på Volvo, liksom den fallande kronan, har en gemensam förklaring. Finanskrisen och den galopperande lågkonjunkturen.
Men sedan upphör likheterna.
Volvos problem är fallande efterfrågan. De som vill köpa en ny bil nu är ungefär hälften så många som förra året. Företaget har redan varslat tusentals personer om uppsägning. De sänkta lönerna ska, i teorin, minska behovet av att sparka ännu fler.
Det kan fungera – på kort sikt. Men i det långa loppet kan bara en sak som rädda jobben och hela lönen på Volvo. Ökad försäljning.
Efterfrågan på pensioner är däremot lika hög i dag som den var förra året. Men i pensionssystemet finns en inbyggd broms som slår till i krislägen. Det har den gjort nu eftersom underskottet i pensionssystemet på grund av fallande börskurser blev 243 miljarder förra året. Resultat: Sänkt pension nästa år.
Men 2010 är bekant ett valår. Den politiker är inte född som just då vill mötas av horder av ilskna pensionärer.
De kan alltså räkna med någon slags lindring. Antingen fördelas sänkningen över flera år och blir mindre kännbar. Eller också kompenseras pensionärerna delvis med sänkt skatt eller höjt bostadsbidrag. Besked kommer senast i höst, men troligen redan före sommaren.
I krisens Sverige sänks inkomsterna genom överlagda, planerade beslut. Det har inte hänt i modern tid.

Volvos anställda går med på att sänka eller frysa lönerna. Saab varslar 750 personer, var tredje bilbyggare, om uppsägning.
Svenskt Näringslivs prognosmakare tror att BNP faller med mer än 3 procent nästa år och att det inte vänder ordentligt förrän 2011. Kolsvart alltså.
Statliga SBAB är mer optimistiska. De tror att nedgången blir hälften så stor i år som kollegerna på Svenskt näringsliv. Redan nästa år vänder det. Nattsvart alltså.
Men börsen har gått upp fyra dagar i rad vilket inte hänt sedan i somras. I bästa fall kan det vara ett tecken på att det är på väg att vända, åtminstone på börsen, enligt analytikern Peter Malmqvist. Nattlampa, möljligen?
Sammanfattningsvis är det ingen som har koll på läget. Spådomarna är ungefär lika säkra som dem som görs på kaffesump.
Däremot finns det en klar skillnad mellan kolsvart och nattsvart. Kolet är helt svart. Natten är sällan det. I de allra flesta fall finns en måne, några stjärnor och kanske till och med en lampa som lyser upp.