Har just läst finansplanen, inledningen till den statliga budet som Anders Borg presenterar i morgon.
Det är i sanning dyster läsning. 11,7 procents arbetslöshet 2011. Samma går omkring en kvarts miljon människor i olika program arrangerade av Arbetsförmedlingen. Borg skriver också att framtidsutsikterna för svensk ekonomi är ”mycket dystra de närmaste åren”,
Det vore mycket tråkigt om han får rätt.
Men det som i goda tider är vår största tillgång, exporten, blir spåret av finanskrisen och den globala konjunkturnedgången ett sänka. När ingen bygger behövs inte stål och trä och byggmaskiner., När färre varor ska fraktas behöver man inte köpa en ny lastbil. Och en ny personvagn är liksom inte att tänka på så länge den gamla rullar.
Hoppas Anders Borg har fel. Men hittills under krisen är det tyvärr dysterkvistarna som fått rätt.

Det som var nattsvart i höstas är inte ens halvdager i dag. I takt med att den ekonomiska krisen fördjupas blir prognoserna dystrare och dystrare. Dystrast av dem alla är finansminister Anders Borg (M) som tror att 12 procent, omkring 580 000 personer, kommer att gå utan jobb om två år. Det är fullt i klass med krisen i början av 1990-talet.
100 000 har förlorat jobbet sedan i höstas. 200 000 till kommer att göra det.
Om man ska se det positivt, och det ska man självfallet göra, lever vi i en intressant tid.
Men eftersom det nu är nattsvart kan det kanske inte bli värre. Eller finns det något svartare än nattsvart?