Det pågår en kapplöpning om vem som är först med att kräva fryst lön i den politiska sfären. Allra först var två M-ledamöter, därefter hakade socialdemokraternas gruppledare Sven-Erik Österberg på – och sedan kom Maud Olofsson, näringsminister (C) som ett brev på posten.
Därmed är frågan avgjord. Det blir ingen höjd lön för statsråden 1 juli och ingen för riksdagsledamöterna 1 november.
Varför skulle Statrådslönenämnden och Riksdagens arvodesnämnd lägga ut pengar på dem som inte vill ha mer? Det finns ingen anledning.

Metalls avtal om att man lokalt ska kunna sänka lönerna med upp till 20 procent har blottat en spricka i LO. De andra förbunden är rädda för att det sprider sig.
Pappers tar direkt avständ från sina bröder i Metall medan Kommunal ”inte är särskilt glada över IF Metalls avtal”. En förskönande underdrift, låter det som.
I morgon (4 mars) publicerar vi en snabb-Sifo om vad svenska folket tycker. Spännande!

Det är inte längre lönt att på morgonen ha en uppfattning om hur dagen kommer att te sig. Varje dag är innehåller många nyheter av en karaktär som vi för bara ett halvår sedan knappast kunde föreställa oss.
I dag har exempelvis ett stort svenskt fackförbund, IF Metall, kommit överens med flera arbetsgivare om att sänka lönerna med 20 procent. Det är unikt. Metall kallar det visserligen inte en lönesänkning utan en sänkning av arbetstiden. Oavsett orsak blir det bara fyra femtedelar kvar av lönen. Obs gäller bara de arbetsgivare som tecknar ett avtal med den lokala fackklubben med den innebörden.
Dessutom har GM:s utvecklingschef Bob Lutz fällt följande bevingade kommentar:
– Min favoritkombination är att slå ihop Volvo och Saab. Då blir både vi och Ford av med ett problem.
Där ser man hur han ser på det företag som GM fortfarande är ensam ägare till. Fin kille!
Sammanfattningsvis var det alltså ännu en omtumlande dag i krisens Sverige,