Sänkta pensioner.
Sänkta löner.
I historieböckerna har torsdagen den 12 mars 2009 en given plats.
Sedan krisen slog till har svenska folket blivit fattigare. Kronans fallande kurs innebär en kollektiv lönesänkning, pengarna räcker inte lika länge som förut.
Men den syns inte i pappren från banken, sänkningen smyger sig på. Mycket tydligare besked fick i går två grupper – Volvos anställda och landets 1,6 miljoner pensionärer.
För första gången sedan krigsåren har de anställda på ett stort och aktat exportföretag gått med på att sänka och frysa lönerna. Visserligen ”bara” under nio månader, men dock. För skams skull skär ledningen även i sina egna inkomster.
Lika unikt är det slutliga beskedet från Försäkringskassan. Vid årsskiftet sänks inkomsten för en vanlig pensionär med 526 kronor i månaden eller drygt 6 300 kronor om året. Statens kaka är inte längre säker.
Den sänkta pensionen och de frysta och sänkta lönerna på Volvo, liksom den fallande kronan, har en gemensam förklaring. Finanskrisen och den galopperande lågkonjunkturen.
Men sedan upphör likheterna.
Volvos problem är fallande efterfrågan. De som vill köpa en ny bil nu är ungefär hälften så många som förra året. Företaget har redan varslat tusentals personer om uppsägning. De sänkta lönerna ska, i teorin, minska behovet av att sparka ännu fler.
Det kan fungera – på kort sikt. Men i det långa loppet kan bara en sak som rädda jobben och hela lönen på Volvo. Ökad försäljning.
Efterfrågan på pensioner är däremot lika hög i dag som den var förra året. Men i pensionssystemet finns en inbyggd broms som slår till i krislägen. Det har den gjort nu eftersom underskottet i pensionssystemet på grund av fallande börskurser blev 243 miljarder förra året. Resultat: Sänkt pension nästa år.
Men 2010 är bekant ett valår. Den politiker är inte född som just då vill mötas av horder av ilskna pensionärer.
De kan alltså räkna med någon slags lindring. Antingen fördelas sänkningen över flera år och blir mindre kännbar. Eller också kompenseras pensionärerna delvis med sänkt skatt eller höjt bostadsbidrag. Besked kommer senast i höst, men troligen redan före sommaren.
I krisens Sverige sänks inkomsterna genom överlagda, planerade beslut. Det har inte hänt i modern tid.