Sedan 1901 har Nobelpriset delats ut 553 gånger till 863 pristagare.
I år får tio till var sitt diplom av kungen.
Och inte minst, 8 miljoner kronor för framtida forskning.
Men det är sällan man skriker ÄNTLIGEN hemma i soffan när Nobelpriset i till exempel fysik delas ut.
Som i år då det bland annat handlar om kvantsystem och G-proteiner. Jag menar, vad är det ens för något?
Som tur är har vi en hel del intelligent folk på redaktionen som kan hjälpa till att förklara.

Aftonbladets utrikeskommentator Wolfgang Hansson svarar på varför EU blev fredsprisvinnare:

Lisa Röstlund, reporter på Aftonbladet, lyckades innan hon blev journalist ta en magisterexamen i kemi.
Hon förklarar vinnarna i fysik, kemi och medicin:

Och här är alla årets pristagare:

Fredspriset:
Europeiska unionen, EU.
Juryns motivering:
”för att i över sex decennier ha bidragit till fred och försoning, demokrati och mänskliga rättigheter.”

Nobelpriset i fysik:
Serge Haroche och David J Wineland.
Juryns motivering:
”För banbrytande experimentella metoder som möjliggör mätning och styrning av enstaka kvantsystem.”

Nobelpriset i kemi:
Robert J Lefkowitz och Brian K Koblika.
Juryns motivering:
”För studier av G-proteinkopplade receptorer.”

Nobelpriset i fysiologi eller medicin:
John B Gurdon och Shinya Yamanaka.
Juryns motivering:
”För upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens”.

Nobelpriset i litteratur:
Mo Yan.
Juryns motivering:
”Som med en hallucinatorisk skärpa förenar saga, historia och samtid.”

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne:
Alvin E Roth och Lloyd S Shapley.
Juryns motivering:
”För teorin om stabila allokeringar och för utformning av marknadsinstitutioner i praktiken.”