Josefine och Maj-Lis gick just hemifrån och kvar i soffan ligger en spillra av pappa Lindberg.

Känns som om jag gör tjejerna besvikna, men jag är verkligen inte på topp.

Konstigt detta. Först får Maj-Lis hög feber. Efter ett par dagar försvinner den, men hon får istället magbekymmer, ont och löst. Samma natt får jag feber, illamående och magont.

Nu är alla friska uton jag – trots att jag fick sova en hel natt på soffan. 10-11 timmars sömn, och ändå räcktre det inte.

Glad påsk…

Jag vill ju ta hand om mina tjejer, hitta på kul grejer, leka vildsint med Maj-Lis så att hon storknar av skratt. Istället blir jag anfådd när jag plockar upp henne från golvet.

Nu har de i alla fall tagit sig ut på stan och jag tänkte läsa DN i soffan. Jag menar LÄSA DN, så där länge och intensivt som man bara gör när man har mycket tid och liten kraft. Till ”frukosten” läste jag kulturdelen och njöt av det maffiga Robert Börjesson-reportaget om Lost över fyra sidor.

Efter DN funderar jag på att Lost-surfa lite. Är ju mitt uppe i sista säsongen och har en del mycket relevanta funderingar kring serien och vad fan det är som händer nu.

Exempel: Hur kommer det sig att Jack har en son efter att planet aldrig kraschade? Det här alternativa universumet är skruvat på ett oförklarligt sätt. Varför?

 

Osv.

Men först alltså – DN.