Varmt. För varmt att vara på stan. Vi träffade Familjen Schulmans för picnic i det gröna i Humlan och skulle sen gå några ärenden på stan men retirerade av ren överlevnadsinstinkt och begav oss hem igen. Nu hänger jag och Göj på altanen, läser kvällisarna, lyssnar på sportradion, dricker citronfanta och leker med kanka. Härligt.
De pratar Järven på P1. Lyssna nu, lär er om lönnmördaren, lustmördaren järven.
Maj-Lis laddar för Hello Kitty-kalas. Oj så taggad hon är.
En annan sak Maj-Lis inte vet är att hon är en känd bebis. I dag gick vi in i Pressbyrån. Vilket charmtroll, sa tjejen i kassan när Majsan log sitt patenterade charmleende. ”Och jag vet ju vem du är, lilla vän.” ”Jaså”, sa jag. ”Jajemen”, sa tjejen och pekade mot tidningshyllan. Där stod nya numret av Mama i flera rader. Där log Majsan mot hela världen. Och jag blev stolt som en tönt.
Max två timmar kvar till sömnen. Och Maj-Lis fattar ingenting. Vad hände? Varför somnar jag så fort, varför är jag så trött redan vid sex, varför står jag inte i spjälsängen och kastar napp en timme innan jag somnar längre? Jo serrö, pappsen har mixtrat med sömntiderna och funnit guld. Bort med eftermiddagsluren helt eller i värsta fall flytta den till direkt efter lunch. Oj oj. Vilken succé. Pappa mår bättre. Majsan mår bättre. Men hon har ingen aning varför.
Efter ett jobbmöte på Aftonbladet tar familjen Lindberg en lunch på innergården vid Centralbadet. Kontonental känsla, oj oj.
Maj-Lis sovmorgon idag, vaknade först 06.15. Tack för den extra kvarten, älskling, jag behövde den efter en orolig natt.
Se så avslappnade och coola vi marskalkar var inför brudens intåg i kyrkan.
Se hur jag absolut inte är skräckslagen inför min sång, se att jag absolut inte var nära att svimma av nervositet.
Se hur jag inte tittar in i avgrunden i golvet och hur det inte rinner svett nedför ryggen i panikångest
Se hur jag heller inte har handsvett inför att lämna över ringarna som ligger så tryggt i byxfickan.
Se.
På Bokiaexpress på NK. Bra Bokia!
Egen hylla på NK. Bra NK.
