Han är en lustigkurre denna Monfils. Spexar och showar. Och slår så hårt att domarna dömer ut av ren rädsla. Kul. 

Sjukstugan fortsätter. Nu har jag haft ont i halsen i över en vecka så om en timme drar jag till närakuten för att kolla flussen. Är det flussen? Jag tror det.

För att fly misären lyssnade jag och Maj-Lis just på Ulf Elfving i P4:s briljanta program ”Elfving hälsar på”.

Vardagsflykt när den är som allra härligast. Ulf går till nåt ställe på stan och snackar med folk. Och som han kan tjitttjatta. Han är brutal på att snacka kallt. I dag träffade han en ung tjej.

Följande är ett nästan exakt utdrag ur den alldeles lagom rafflande ”kvinnan på gatan”-intervjun:

Vad gillar du att göra?

Jag gillar att resa. Och träffa nytt folk. Och lära mig språk. Det är spännande.

Jaha,  var har du rest nu på sista tiden då?

Jag var i … i en månad. Det var fantastiskt. 

Reste du ensam?

Nej den här gången reste jag med vänner.

Så du lägger alla dina pengar på resor. Vad är drömresan då?

Asien skulle jag vilja åka till. Verkar så spännande, maten och alla dom där öarna man hört så mycket om.

Och vart går nästa resa?

Det blir nog Dominikanska igen. Så mycket kvar att se där.

Vart bor du då?

Jag bor på Mariatorget.

Åh, vad härligt. Där är det väl fint att bo?

Ja särskilt när det är så här fint väder.

Hur ska shortsen se ut i år? Fortfarande så där slitna, med hål i?

Nja, det får inte bli för mycket. Lagom är bäst.

Vad önskar du för låt?

”Waiting on a sunny day” med han Bruce…Springsteen.

Ja det är många som önskar Bruce Springsteen, han är väldigt omtyckt.

Det är en av min systers feelgood-låtar.

Lyssnar hon nu?

Ja, hon bor utomlands, men jag sa åt henne att lyssna.

Ja, det där är ju fantastiskt. Att man kan lyssna på P4 var man än är i världen.

Ja det är otroligt.

Då lyssnar vi på Bruce Springsteen…

Jobo är ute på middag med en kompis.

Maj-Lis bara skriker. Hon kan inte sova eftersom hon inte kan andas genom näsan. Och de där förbannade näsdropparna och närsprejen som ska fixa detta lilla problem, de funkar inte alls. Så hon vaknar varje kvart. Minst. Skriker sig blå.

Väldigt frustrerande.

Men mellan ett av hennes utbrott gick jag in HÄR, på Aftonbladets bröllopssajt, för att göra henne glad med ett helt eget löp.

Visst blev det fint? Gå in och gör en till den du tycker om.

Ska visa det för henne i morgon, när hon är lite piggare. Tror hon kommer att uppskatta gesten.

Hela Sverige sitter just nu och imponeras av den ”naturliga” och ”duktiga” kronprinsessan i ”Familjen Bernadotte” (finns på SVTPlay, köp EJ på DVD.)

Och det är svårt att göra annat. Hon är ju duktig och säger bra saker, framstår som väldigt sympatisk.

Men man skulle vilja veta lite mer grejer om henne för att verkligen komma in i hjärtat. Vad gillar hon för musik? För filmer? Har hon en iPhone? Vilka bloggar läser hon? 

Man skulle också gärna vilja att hon vågade släppa garden lite, inte alltid säga det där vettiga. Skoja till det. ”Jag vill ta över världen, nä skoja ba”. Och ett garv på det. Då skulle man ju älska henne.

Och Daniel – när får vi läsa en stor intervju med Herr Daniel? Det vore nåt det. Skulle vara sjukt intressant läsning.

Tittar på tennis – igen. Verdasco vs Melzer nu på Viasat Sport. I Madrid.

Är inne i en riktig tennisperiod nu, tycker det är riktigt kul att följa touren så mycket jag kan. Tror det är Söderlings förtjänst. Har lite svårt för den mannen, men fan, det blir ju mer intressant när en svenne är uppe i toppen och krigar.

Men jag stör mig på en massa later som spelarna i dag har lagt sig till med. Och det är samma för alla. På min tid hade Lendl sitt tre bollande vid serve och sitt ögonfransdragande. Det var hans grej. Alla hade sina olika grejer, som små tics, som små kännetecken. Då var det charmigt.

Nu är det samma jävla visa för ALLA spelare.

Som handduken. Är det verkligen nödvändigt att torka fejan, armarna och huvudet mellan VARJE boll? Peka bort lite arrogant mot en bollpojke som får springa och hämta den där jävla handduken, så ska det torkas och fejas i 30 sekunder. DE HAR JU FÖR FAN SVETTBAND. Svettas de mer nuförtiden? Vad är grejen? Varför ska de vara så svettfria? Är de rädda att inte få det där sponorkontraktet med Gillette?

Och vad är grejen med att kalla till sig tre ibland fyra bollar innan man väljer EN för att slå en serve? Nej, en boll, som damerna gör. De vill inte ha en boll i fickan, det stör väl kanske nuförtiden. De pekar på den stackars  bollpjken, MER BOLLAR GRABBEN, fler fler, jag vill ha bollar. Så grankar de bollarna som om det vore världens största diamant – men är den ÄKTA? – och så väljer de en och utan att titta, för att verka ball, så slår de bort de övriga bollarna, men inte till bollkallen utan bort bara bort, så att den stackars pressade killen får springa och hämta bollarna igen. 

Det är förakt. Noncharlant. Ett jävla sätt.

Man vill gå in och läxa upp de här unga grabbarna, säga åt dem på skarpen. Lära dem lite hyfs.

Men i övrigt gillar jag alltså att titta på tennis igen.

Denna tappra hjälte! Det rinner från varje ansiktsöppning – ändå är hon glad och håller humöret uppe. Hon säger ”Gaga” – det har hon gjort sen ladyn var här i Sverige häromdagen. Hon har också börjat klä sig något ner piffigt sen dess. 

Sjukstuga. Vi är alla sjuka. Maj-Lis värst. Jag blir allt sämre i halsen och är febrish. Jobo hostar och snorar. En liten tröst så här en Dn-fri dag: Jenny i Morgonsoffan. 

Majsan sjuk, ja sjuk. Hon snorar, febrar, hostar. Hon vaknade efter en halvtimmes sömn, otröstlig, tog sig mot öronen. Vi åkte direkt till sabbatsbergs närakut där vi fick en tid direkt. Kan ha öroninflammation, det är oklart. Men lilla Göj somnade inte förrän vid 23-tiden stackarn. Mamma tar natten. Hoppas verkligen det funkar okej annars kan det bli en riktig rysare i natt.

Hjälp Jobo att lösa alzheimergåtan.

Hon ska vara med i något som kallas Togatåget. Den 20 maj klockan 17.30 anordnas ett världsrekordförsök i togatåg i Kungsträdgården. Man klär sig i toga och dansar och om tillräckligt många gör detta så har vi ett världsrekord. Alla pengar i samband med den här tillställningen går oavkortat till alzheimerforskning.

Jobo kommer att vara en av gruppledarna nere på Kungsträdgården. Jag skulle bli mycket glad om ni ville komma ner och slå Jobo följe i detta tåg. Jag skulle bli ännu gladare om ni vill skicka ett snabbt SMS och därmed skänka en tia till forskningen.

Numret är 72970
Skriv TOGA. Gör sedan ett mellanslag och skriv JOSEFINE

Det är en rad offentliga personer som agerar gruppledare och mellan oss är det en tävling vem som kan dra in mest pengar till forskningen. Det vore roligt om vi i den här bloggen gav Jobo segern, om vi drog in mest.

Kom igen nu.
Skicka ett SMS.
En tia är inte mycket pengar, men om vi är många som gör det så kan vi bidra med mycket.

Tack!

Läs mer på deras hemsida HÄR.

På allmän begäran – här är låtarna jag sjöng på karaokekvällen i går, plus min plusbedömning av hur det gick:

Sista morgonen (N. Strömstedt)

++++

Stark inledning som jag framförde på begäran av bland annat Sandra. Fick till det ganska bra, tycker jag. Höjdpunkt: KÖRDE PÅ EN FÅGEL – jesus vilken allsång. MÄKTIGT!

Faith (G Michael)

+++

Ville egentligen sjunga Father Figure som jag ska framföra på Charlies dop nästa helg, som en repetition inför live audience. Men den fanns inte så jag högg på Faith. Gick okej.

Stad i ljus (Körberg)

++

En tradition är att jag och Björn Solfors gör denna, men nu var han inte där i går så jag och Tobbe Lindner gjorde upp om att han skulle hoppa in. Men när låten drog igång var han på toa. Tobbe är ofta på toa, väldigt länge dessutom. Så jag fick sjunga själv tills han kom in till sista refrängen. Jag klarar inte GE – GE MIG LIV-partiet så det fick Tobbe göra. Det gick…så där.

Cara Mia (Mumsmums)

++

Denna brukar jag alltid köra eftersom det gick så inihelvete bra första gången jag gjorde den. Har aldrig gått bra sen dess.

Wicked game (C Issak)

+++

Tog med mig Håkan Steen upp och gjorde denna som en uppvärmning inför hans spelning i Filadelfiakyrkan den 1 juni. Tyckte jag fick till den där AAAAAAAJJJJ wanna fall in love-biten ganska bra genom att svaja över i falsett. Men publiken var rätt ointresserad.

Sen deltog jag på en del allsång av typen We are the world, men det var mer på ”ploj” om man säger.

Overall var det en okej kväll sångmässigt, men framförandena måste jag jobba med tills nästa år. Ordentligt.