Det är någoting som händer på sommaren som får mina försvarsmurar gällande god musiksmak att raseras totalt. Det är både skrämmande och beklämmande. Framför allt är det genant. Det bär mig emot att bekänna detta men jag måste bikta mig någonstans.

Innan idag lyssnade jag på NRJ topp 7 klockan 7 (jo, det hette så). Jag kom på mig själv att smådansa och sjunga med till följande låtar medan jag bytte lakan: Zlatanlåten, med den där skånska skitungen och den där overkliga technosvennedängan som jag trodde hette något med en båt som heter Anna men det var tydligen helt fel (syrran trodde iofs att den handlade om en boj). Fortfarande förstår jag ingenting av vad låten handlar om men jag kan till hundra procent påstå att det kan vara den bonnigaste låten sedan…. nej jag tror faktiskt inte det finns någon bonnigare låt (bubblare är dock ”Alla vi” – med Alban och Brolin och gänget). Det värsta är videon: en supersvennig ”cooling” från kanske Borås eller Värnamo chattar och dansar sedan ”90-tals technodansen” (vilken jag för övrigt är superbra på att imitera) stående på en trampbåt mitt på ljusa dan. Jag dog av skratt och äckel när jag såg den. Och nu sjunger jag med i denna låt!

Normalt sett brukar inte ”dålig-musik-bacillen” slå till förrän jag kommer till Spanien på somrarna. Då är det inte så konstigt eftersom det bara finns bonnig och kass musik där så det är bara att lyssna och hålla god min i en månad per år om man vill gå ut. Och det vill man. Fast man ångrar det när den spanska ”Vikingarock-låten” kommer (ett nöje dock att se syrran dansa till den). Nej nu tappar jag fokus här..

Den dåliga musiken kommer tidigt till min hjärna i år. Kanske beror på åldern. Jag kanske är mindre immun…