Senildementa i 20-årsåldern
avI går blev det tjejkväll hemma hos mig. Jag, syrran, Lilla My, Sweetie och K hängde och snackade. Ofta, när jag umgås med mina kompisar, låter det som om man är på ett hem för dementa – alla pratar om sin sak utan att lyssna på någon annan och detta sker samtidigt. Ju fler vi är desto mer förvirrande. Med H är vi experter på att tala om olika saker i munnen på varandra – särskilt när vi sitter trekopplade på telefonen. Detta leder ofta till att alla pratar och ingen lyssnar, men vi har lika kul för det. Ok då, ibland lyssnar vi också.
I dag har jag vallat mig själv i joggingspåret. Jobbigt värre. Kvällen kommer spenderas på Trädgården dit en hel drös vänner kommer att dyka upp. Jag ska nog ta det ganska lugnt ikväll. ”Det är ju en dag i morgon också”, som man brukar säga. Och inte vilken dag som helst. Det är dagen då N kommer hem till Stockholm. Hihi!