I går fyllde N år och detta firades med familj och släkt hemma hos honom. Jag skulle då, för första gången introduceras för allihop samtidigt. Min sociala kompentens är något sviktande i sådana sammanhang då man inte vill uppfattas som tyst eller högljudd, skrytsam eller alltför blygsam, otrevlig eller inställlsam, ja ni fattar. Det är inte alltid så lätt för en svartvit person som jag att pricka den perfekta gråzonen då man verkar avslappnad, uppslupppen och käck. Nu tror jag visserligen att jag dömer mig själv ganska hårt i denna typen av situationer då någon typ av prestation krävs av mig. Tror nog att jag kan ha uppfattats som normal i N:s familjs ögon. Hoppas det i alla fall.

Den bästa frågan jag fick i går under födelsedagsfirandet var i alla fall från den sexåriga brorsdottern som högt och tydligt frågade: Malin, hur mycket väger du? Det var i alla fall rakt på sak.