Fredagkvällen blev en skön blandning av vin, middag och IKEA-byggande. Jag och syrran lämnade N åt sitt öde vi elva. Då drog vi till Sturehof och O-baren. Där var det som vanligt alldeles för mycket folk och inte speciellt bra musik. Efter danskmöte drog vi oss bort till Riche. Där hängde tusen hoppfulla töntar utanför och minst lika många självupptagna inne. Lilla baren var en klaustrofobisk mardröm och väl upp vid köket fick man syn på Ebbott i The Soundtrack of our Lives ragga på två tjejer som säkert var hälften så gamla som han. Vi smet igenom stora baren och kallade det en kväll.

Kom alltså hem tidigt och gick och la mig. Nu är det tvättning på gång som förhoppningsvis följs av brunch på String och sedan en tur till Galleri Konstrast och World Press Photo-utställningen om nu min hemska magkatarr bara kan ge upp. Jag menar, tio Rennie borde neutralisera vilken syra som helst. Jag väntar….