Idag är jag riktigt förkyld och är därmed på dåligt humör. Det dåliga humöret leder till att jag sitter och stör mig på vissa kategorier av människor som jag verkligen ogillar. Dessa är följande:

• Personer som själva tycker att de är gulliga och försöker prata bebisspråk om sig själva, referera till sig själva som ”lilla jag” och göra inövade miner som de själva tycker ser gulliga ut men i min värld mest påminner om utvecklingsstörda femåringar i amerikanska beauty padgeants.
• Personer som ständigt tycker synd om sig själva och tycker att världen är så orättvis mot just dem, som avundas andra och vägrar inse att det bara är att ta tag i sitt eget liv om man vill ha ett ok sådant.
• Personer som själva tycker att de är så snygga, djupa, poetiska och speciella och totalt saknar självinsikt och självironi. Alltså sådana personer som surar om man driver med dem om deras ”djuphet”.
• Personer som själva tycker att de är så snygga, snorkiga och snobbigt överlägsna alla andra och saknar självironi.
• Inser just att alla dessa typer har avsaknad av självironi som gemensam nämnare. Det är grymt sorgligt att inte kunna bjuda på sitt eget pinsamma jag då och då. Ingen människa förtjänar att ständigt bli tagen på allvar!
• De typer som jag nämt här har också som gemensam nämnare att de aldrig skulle ta åt sig denna kritik eftersom de alla saknar självinsikt och tycker att de är perfekta.
• Det är ni inte.
• Det är ingen.
• Jag ska sluta sura nu.