Sitter och funderar lite på den kommande nyårsfesten som man i vanlig ordning har tagit på sig att ordna. Den stora skillnaden jämfört med vanliga nyårsaftnar är att vi har bestämt oss för att fira den i Stockholm istället för i Skåne där vi av bakgrundsskäl brukar spendera jul och nyår. Det lilla problemet är bara att mitt och syrrans tåg anländer till Stockholms central kl fyra på nyårsaftons eftermiddag. Detta innebär att Niklas måste leka kock och dessutom förbereda dukning i sann Martha Steward-anda. Jag och syrran har dessutom en praktisk men äcklig plan att frakta delar av nyårsmiddagen i väskorna på X2000. Vi hoppas att den läckra marinaden inte börjar läcka eller att de konstnärliga krustaderna inte åker på en smäll. Dock har vi (förhoppningsvis – om renoveringen följer tidsramarna) ett bra ställe att fira på. Normalt sett brukar problemet i Helsingborg den sista december bestå i att finna lämplig lokal då alla våra vänner är hemma hos föräldrarna och ingen bor i stan längre. Man brukar få hålla tummarna och hoppas på att någon har FF. Märk väl att jag är 28 år gammal och försök förstå sorgligheten i det. Nu är det funderingar kring den perfekta nyårssupén som upptar mina tankar – inte lokalproblem.