Jag har slutat använda byxor. Detta är inte ett överlagt statement på något sätt utan en rad olyckliga sammanträffanden. Det började med att min bakdel ökade i omfång så den tyvärr inte kom i några av mina stuprörssupertajtajeans. Då bestämde jag mig för att enbart använda svarta tajts vilket innan mer var ett komplement i garderoben.

Tajts har dock kortare livslängd än vad jeans har vilket gör att man måste köpa nya tämligen ofta. När det tredje paret på kort tid sprack i måndags (obs, inte av fetma!) var jag i panik tvungen att köpa nya. På H&M hade de bara de dåliga sprickartajtsen som jag inte vill göra misstaget att köpa igen så jag hamnade av någon anledning på strumpbyxavdelningen. Där fann jag till min förtjusning ett par svarta kalasbyxor utan fot – leggings alltså.

Dessa införskaffades och dagen därpå insåg jag att tajts och kalasbyxor inte ser exakt likadana ut i grenen. Jag tog på mig en ganska lång tröja till och tänkte att det inte skulle vara någon fara – jag menar, framifrån såg det hundra ut. Niklas påpekade däremot elakt att mina trosor syntes om man gick bakom mig och att det även syntes tydligt att det var kalasbyxor och inte tajts jag hade på mig. Jag ignorerade det. Detsamma gjorde jag idag då jag enbart har kalasbyxor och en större kofta till. Jag har dock inte låtit någon som jag känner gå bakom mig. Bara bredvid och framför. Och ni andra som tittar – enjoy.