Just nu tjuvsurfar jag på grannens uppkoppling. Om ni vill kan ni kalla mig internetpirat. Om ni inte vill det så är det okej ändå.

Jag är just nu mycket nöjd över att jag skaffade den här bloggen och att jag en gång för länge sedan skrev det där inlägget om våldtäkt i krig för igår kontaktade Kunskapskanalen mig angående just det inlägget och ville komma i kontakt med mig.

Jag skrev min magisteruppsats i internationella relationer om just våldtäkt i krig och kom, efter tusen timmars grävande på olika instanser, över mycket upprörande men nedtystad forskning om massvåldtäkter under andra världskrigets sista månader. Det var detta som Kunskapskanalen var ute efter.

Jag blir så glad när jag känner att jag har lyckats belysa en liten del av detta enorma problem och dessutom nått ut till någon som är intresserad av att titta på den forskning som ”ingen talar om”.

Jag tänker på hur många studenter det finns bara i vårt land som skriver alldeles fantastiska uppsatser som tyvärr ingen förutom handläggaren, seminarieledaren och delar av klassen får ta del av.

Denna blogg har nu i alla fall för första gången haft någon poäng överhuvudtaget – om man bortser från min personliga tillfredställelse att niohundra personer per dygn tycker det verkar vettigt att läsa att jag rapar.

Detta var vad jag ville sedan långt innan jag ens hunnit skriva en enda rad på min magisteruppsats – någon som uppmärsksammar det enorma problem som våldtäkt i krig faktiskt är!