Sådär. Nu har vi klarat av tre strömavbrott hittills ikväll. Det första höll på i en och en halv timme. Jag och N hade skittråkigt. Först tänkte vi att vi kunde samtala lite, så som jag läst att många andra par gör, men efter fyrtio minuter hade vi inte mycket mer att säga än ”jäkla ström kom tillbaka” och liknande. Vår inkompetens på samtalsfronten kan dock till viss del bero på den starka lantluften som inandades under dagen. Vi gick runt en hel sjö och den söta valpen slutade vara söt när han kom bärandes på en halvförmultnad platt skogsmus. N skrek ”ewww, en råttbebis!” vilket jag tyckte var extremt stadsaktigt och påpekade att det nog var en hederlig mus eftersom vi befann oss i skogen. Men vad ska man säga – alltför många år i Stockholm gör vem som helst råttimmun (särskilt när man ätit alldeles för många pommes och burgare vid grillen vid Slussen under sena nätter efter Debaser där råttor stora som golden retrivers springer stafett mellan grillkiosken och tunnelbanan). Nu ska jag hoppas på att strömmen hålls vid liv ett tag till och sedan sova välbehövlig sömn.