Om ni är sugna på att se en söt film så tycker jag att ni ska hyra Förortsungar. Det är en fin film med barnen i huvudrollerna, en rockig Gustav Skarsgård som aspirerande pappa och Jennifer Brown som bedårande socialsekreterare. Dogge Doggelito har också en roll som snabbköpskassör och Big Fred som farlig bov.

Då var det dags för att visa resultatet av den franska kulinariska resan. På bilden här under ser ni råvarorna jag använde. Underbart älgkött ungefär 1,2 kg (normalt sett använder man nötkött men detta blev en gryta med skandinavisk touche), bacon i småbitar, små steklökar, morötter, små färska champinjoner, vitlök och sedan en bit purjolök, några lagerblad, en knippa färsk persilja och timjan som kryddning vilket jag lyfte ur innan servering.

Sedan brynte jag alla ingredienser i lite smör och lade det i en stor gryta. Hällde på ordentligt med rödvin, vatten, köttfond och köttbuljongtärningar.

Sedan fick alla godsaker koka länge och väl på ganska låg värme. Jag tror det stod på spisen i en och en halv timme. Tillagningtiden beror på köttets kvalitet – ju segare desto längre koktid. Jag hade dock ett himmelskt kött så det var inga problem. När riset var klart lyfte jag bort purjolöken, persiljan och lagerbladen och hällde över lite hackad färsk persilja strax innan servering.

Serveras med ris. Grytan blev mycket uppskattad av alla gästerna och det finns dessutom lite kvar som jag kan ha till lunch imorgon. De små lökarna föll isär när man rörde dem och de blev mjälla och goda. Morötterna smakade sött och köttet smälte i munnen.

Sweet natt… En sekunds sömnn och tusen världsproblem. Tung huvudvärk idag. Hoppas på att en Boeuf bourguinon kommer att lyfta humöret. Matlagning är faktiskt terapeutiskt. Ska bara inhandla lagerblad, små ministeklökar och en del extra rödvin sedan kan jag tillbringa några timmar vid spisen och förhoppningsvis servera mustig gryta med bättre humör.

Min synnerligen starka kräkreflex har kommit tillbaka i full stryrka. Försökte mig just på en enkel tungskrapning vilket resulterade i en sekund ifrån kaskadkräkningar. Puh, sa jag och tog mig för pannan och började minnas svunna tider i studentkorrdoren.

Jag minns den förmögne sudanesen som bodde med oss ett år som i vanliga fall lagade spännade afrikanska rätter som jag hela tiden försökte provsmaka, men också hade den mest irriterande vanan av att koka kycklingkorvar till frukost på lördagar. När jag brukade stappla mig ut för föda vid elvatiden kokade korvarna alltid som mest och odören som spred sig fick mig alltid att springa tillbaka till mitt rum för den sedvanliga sudan-korv-spyan. Det var tider det. Värst var dock koreanerna som hade en typ av torkad småfisk som de slängde ner i all mat. Jämförelse: Om vi hade ställt ut tio öppna burkar surströmming i korridorsköket under en vecka i augusti så skulle det ändå lukta som nybakta kanelbullar jämfört med vad en enda av deras avskyvärda förmultnade fiskar gjorde. Oj, vad många gånger jag under det året fick släppa all mat jag lagade och sprinta till mitt rum för den klassiska rutten-koreafisks-kräkningen.

 All leva med massor av människor från andra kulturer kan både vara helt absurt roligt i den subkultur som uppstår i bostadsområdet. Det kan också vara helvetetet på jorden. Hur det än slutade så har vi alla tonvis med vansinniga historier att förtälja eftervärlden. Eller hur Jos, Anna, Katti, Susanna, Sara, Stefan and the rest?

De är tillsammans igen – mitt favoritpar av alla par. Travis Barker och Shanna Moakler. Låt nu ingen Paris Hilton komma mellan er igen! Min tro på livet återkom plötsligt av denna nyhet. Inatt kommer jag att sova gott.

Idag är en dålig dag. En värdelös dag. En dag man bara borde lägga sig under täcket och lyssna på The Cure och tänka sorgsna och elaka tankar. Inte för att det hjälper. Men det skapar åtminstone ett dramatiskt skimmer över eländet.

För att lyckas med en riktigt fransk Boeuf bourguignon krävs förutom ett gott kött, en flaska rödvin och de klassiska grönsakstillbehören, även en Bouquet garni. En Bouquet garni är en blandning av kryddor som knyts ihop och sänks ner i grytan under koktiden för att sedan lyftas ur vid servering. Den vanligaste kombinationen är lagerblad, några kvistar persilja och ett par kvistar färsk timjan. Man kan dock se variationer med purjolök och vitpepparkorn. Vanligt är att lägga örterna i en tom tepåse så de inte ramlar sönder i grytan. Jag kommer dock att köra det gamla hederliga knytknepet.

Den tredje april hoppar jag på propellerplanet och åker mot Skåne och Helsingborg. Tänkte spendera en veckas påskledighet i min gamla hemstad och dessutom fira min födelsedag. Påsken i Helsingborg brukar värma en frusen stockholmssjäl.

Solen brukar lysa mer och temperaturen brukar vara några grader varmare än i huvudstaden vid den tiden. Den första utomhuskaffen brukar intagas med vänner i Norra hamnen i lä av ett av husen och påskafton brukar vara en rolig kväll att gå ut på.

Sedan gör det ju inte saken sämre att mina föräldrar bor i en fantastisk stor lägenhet i detta söta hus, i den gamla delen av centrum, några sekunder från alla barer och butiker värda namnet.

Ni som inte har besökt Helsingborg eller bara passerat igenom på väg till Danmark borde ta en eftermiddag, helst under sommarhalvåret och njuta av en underbart fin stad. Själv kommer jag nog att passa på att ta mig en tur till det danska landet i vanlig ordning. Oftast börjar planen med en storslagen Köpenhamnsexkursion men slutar med en tjugominuterstripp till Helsingör då man upptäcker att man glömt att ta ut danska pengar och är för snål att betala avgift i Danmark vilket resulterar i att man inte kan äta något då alla ställen envisas med att bara ta Dankort och inte Visa. Då får man sätta sig på färjan tillbaka. Där kan man åtminstone sluka en röd pölse för svenska slantar.

Sådär. Nu har vi klarat av tre strömavbrott hittills ikväll. Det första höll på i en och en halv timme. Jag och N hade skittråkigt. Först tänkte vi att vi kunde samtala lite, så som jag läst att många andra par gör, men efter fyrtio minuter hade vi inte mycket mer att säga än ”jäkla ström kom tillbaka” och liknande. Vår inkompetens på samtalsfronten kan dock till viss del bero på den starka lantluften som inandades under dagen. Vi gick runt en hel sjö och den söta valpen slutade vara söt när han kom bärandes på en halvförmultnad platt skogsmus. N skrek ”ewww, en råttbebis!” vilket jag tyckte var extremt stadsaktigt och påpekade att det nog var en hederlig mus eftersom vi befann oss i skogen. Men vad ska man säga – alltför många år i Stockholm gör vem som helst råttimmun (särskilt när man ätit alldeles för många pommes och burgare vid grillen vid Slussen under sena nätter efter Debaser där råttor stora som golden retrivers springer stafett mellan grillkiosken och tunnelbanan). Nu ska jag hoppas på att strömmen hålls vid liv ett tag till och sedan sova välbehövlig sömn.

Var på fest ikväll. God mat, trevligt folk, rödvin och Nintendo Wii. Vilken stjärna jag var på bowling och inte helt urkass på golf heller. Det var sjukt kul. Nu är det dags att gå och lägga sig för imorgon ska vi till el countrysido och spendera dagen med att andas lantluft, promenera och leka med valpen.