Idag är det exakt ett år sedan jag startade den här bloggen. Det känns roligt. Min blogg har integrerats i mitt liv så till den grad att jag knappt minns hur det kändes att inte ha den. Ibland har den känts som en börda men i de flesta fall har den bara varit stimulerande. Den har, precis som ambitionen jag hade, fått mig att förenkla och avdramatisera mitt skrivande. Jag är glad att jag inte har snöat in i pretentiösa, litterära inlägg som ingen annan än jag (och möjligen missförstådda fjortonåringar i palestinasjal) skulle uppskatta. Att skrivandet saknar prestige, godkännande och strävan efter perfektion. En stor bonus är de många läsare som tillkommit under året och som dessutom kommit tillbaka igen och igen för att skriva en vänlig kommentar. Ännu roligare är det med det tillskott av vänner som jag lärt känna genom den här bloggen.

Jag kommer att fortsätta som förr – blanda gammalt med nytt, uteliv med hemmaliv, matlagning med skvaller och musik med Hollywoodglamour. Jag ska försöka vara duktig och uppdatera lika flitigt som förr men samtidigt hålla mig ifrån de mest triviala och ointressanta inläggen. Den här bloggen ska Malin-certifieras vilket innebär att den ska hålla en jämn Malin-kvalitet hela vägen. När livet känns okej kommer inlägg med substans. När livet är åt helvete får ni fortsätta hålla till godo med foton på kändisar och rekommendationer av produkter, mat och butiker. Det är ju så jag brukar lösa bloggtorka.

Till sist – tack till alla er som läser. Det är ni som gör det så roligt att fortsätta att skriva.