Nu öppnar himlen sig för tredje gången på några timmar. Regnet är så kompakt så att dropparna ser ut som snöblandat regn eller hagel och åskan mullrar långt borta. De små träden på Götgatan blåser nästan omkull och jag hör folk som skriker medan de springer för att söka skydd från ovädret. Det känns som en amerikansk katastroffilm på Södermalm. Det där med uteservering ikväll känns med ens väldigt långt borta. Glad sommar liksom.