Jag är ingen morgonmänniska. Nej, jag är verkligen ingen morgonmänniska. Jag har så ont ögonen så jag inte kan öppna dem, bultande huvudvärk, muskler som fortfarande ligger i avslappnat tillstånd vilket gör att jag inte ens kan lyfta en penna och ett humör som skulle kunna döda lika effektivt som en atombomb. Tur för min kille att han drog annars hade han säkerligen åkt på en smäll av den muskelavslappnade armen. Jag skulle önska att all av samhällets aktivitet startade runt 12-tiden. Jag hade gärna jobbat sent och länge – all min produktivitet når sin peak runt åtta på kvällen. Under eftermiddagar och kvällar är jag hypersmart. På morgonen ligger min IQ under förståndshandikappsnivån. Men någonstans sitter några pigga, jäkla scouttyper och bestämmer att hela världen ska upp och knega klockan åtta typ. Jag hatar dem.