Skönt på landet – men inte redo för småbarn ännu!
avKom just hem från landet. Igår morse vaknade jag (eller blev väckt ska jag säga) runt sju, halv åttatiden av en hund som sprang över min kropp från fötter till huvud och upptäckte där att det fanns ett ansikte att slicka. Denna ”springa-slicka i ansiktet”-ritual pågick i någon halvtimme innan hunden fick sällskap av fyraåringen som sprang omkring och virvlade runt mitt huvud och trots öronproppar hörde jag varenda barntjut. Ingen mer sömn med andra ord. Efter frukosten stack vi ut i svampskogen. Således befann jag min i snårig, mossbeklädd vildmark vid 10 på morgonen. Det var i särklass det sjukaste jag har varit med om. Mitt dygn brukar inte direkt innehålla den typen av aktivitet och särskilt inte vid den tiden. På eftermiddagen insåg jag att min kille inte är något husband material då han rävsov i fyra timmar för att slippa leka med ungarna och jag fick – istället för att ligga i lugn och ro i soffan och läsa min bok – underhålla barn som inte ville leka på egen hand. Jag hatar att leka. Det försökte jag förklara för fyraåringen men han vägrade fatta.
Helgens mest återkommande mening: Du har bajsat på dig! (fyraåringens skitkassa humor som totaldissades av mig och min kille – vi hävdade att han behövde nytt material till sin stand up, att det där var gammal humor, att han tappade bort punchlinen. Då stirrade han bara på oss och sa: ”bajs, prutt, kiss”. Vi gav upp).
Helgens näst mest återkommande mening: NEJ!!! Du får INTE! (Ungefär allt som fyraåringen gjorde möttes med dessa ord).
Annars har vi fått jättegod mat, jag bakade äppelpaj, vi fick frisk luft och några kantareller som vi åt till förrätt på toast igår. Nu ska jag byta kläder och ge mig iväg på italiensk lunch med systrar och vänner.