Okej, här sitter man och är ursinning på måndagskvällen. Under kvällen har vi inte haft mindre än sex stycken strömavbrott. Under denna tid gjorde jag en lasagne som jag hade lagt ner mycket tid och möda på. Som vi alla vet så fortsätter pastaplattor att tillagas om lasagnen står inne på eftervärme. Dessa strömavbrott gjorde ju tillagningen något hattig och pastan blev således överkokt. Under de första två strömavbrotten försökte jag formulera en protestgrupp på Facebook i huvudet – något i stil med ”Vi som kräver att de i lägenheten under skaffar gasspis så vi andra kan få lite ström också”. Vid närmare eftertanke insåg jag att detta inte skulle ha särskilt stor genomslagskraft. Vid strömavbrott tre och fyra tappade jag besinningen och var på väg ner med min halvklara lasagne, ringa på strömtjuvarnas lägenhet och slänga skiten i ansiktet på dem, men insåg sedan att jag var alldeles för hungrig för att slösa min mat på dem. Den arga effekten kan också på något sätt utebli när man börjar slicka lasagne från främmande människors huvud. Vid strömavbrott fem började jag snyfta och mumla om bag-in-box. Vid det (so far) sista strömavbrottet var jag redo för männen med den vita tvångströjan att hämta mig.