Vad är egentligen grejen med okända människor som friend requestar en på Facebook? Jag menar, på Myspace var det ju lite grejen att man inte sållade utan godkände nästan alla (utom de som skrev från tredje världen och frågade om man ville bli deras flickvän). Men Facebook anser jag vara ett ställe där man samlar på sina vänner (och de där i periferin som man åtminstone har träffat på riktigt) – inte Ömer från Turkiet, Son från Kina och Rob från Kenya. Jag har inte så mycket att säga till dem och vill verkligen inte att de får tillgång till mitt fotoalbum osv. Sedan förstår jag inte varför de där personerna som verkligen avskydde en under typ hela mellan -och högstadiet och refererade till en som ”Collin-jäveln” helt plötsligt vill skapa vänskap i cyberspace. Vad ska vi säga till varandra? ”Du har varit dum i huvudet mot mig minst tjugo gånger men det vore kul att se hur du har det nu?” Folk är fan i mig inte kloka.