Vid lunchtid (alltså runt 12.20) stod jag i kö på Ica tillsammans med en alldeles surrealistisk mängd pensionärer. Bakom mig i den oändliga kön stod en äldre dam med sitt kanske elvaåriga barnbarn. Det enda hon gör är att klaga (när hon inte knuffar min kundkorg framåt för att jag inte är snabb nog). Hon meddelar sitt ointresserade barnbarn om att det faktiskt är pensionärstimme med speciell rabatt på Ica just nu. Detta förklarade den äldre generationens anstormning, tänkte jag. Sedan började hon med spydig och hög röst säga: ”Fast alla i kön kan ju inte vara pensionärer. Det är säkert folk som står här som går på bidrag. Kan man just tänka sig. Sjukbidrag. Eller folk som inte ens har ett jobb. De går väl på A-kassa. Usch!”. Jag kan säga att kvinnan framför med barnvagnen gav damen onda ögat. Själv blev jag så fruktansvärt chockad över att folk tror sig ha rätt att i en kö stå och spekulera kring medköarnas privatliv. Vad vet hon? Under lunchtid brukar det heller inte vara ovanligt att folk på lunchrast springer in på Ica och köper något att äta. Om hon inte hade bytt kö så rörde det sig om sekunder innan jag hade vänt mig om och gett henne en ordenligt avhyvling. Kan folk från och med nu sköta sina egna affärer och helt enkelt uppföra sig som folk när de befinner sig på offentliga platser?